About / Advertise
Det finns nu ett reellt hot mot Europas satellitnavigationssystem Galileo som totalt beräknas kosta drygt 30 miljarder kronor. Galileo måste få utökat statligt stöd med cirka 13 miljarder kronor samt därtill garantier för årligt driftbidrag för att klara finansieringen.
Europas rymdindustri riskerar förlora miljardbelopp om Galileoprojektet spricker. De har redan investerat cirka en miljard kronor i system och produktutveckling. Svensk industri har investerar 20-25 miljoner, främst då Saab Ericsson Space.
- Senast i februari 2002 borde EU ha tillräckligt underlag för att se om det går att klara finansieringen för Galileo, säger Lars Darin i Näringsdepartementet, samordnare för Galileo i svenska regeringen, till Elektroniktidningen.
I mitten av november beslöt Europas rymdorganisation ESA (European Space Agency) att satsa totalt 550 miljoner euro (5,3 miljarder kronor) på Galileo förutsätt att EU skjuter till huvuddelen av pengarna. Och då såg allt mycket positivt ut.
Några dagar senare, den 22 november, publicerade EU Kommissionen en konsultrapport från PriceWaterhouse Coopers (PWC) som i ett slag ändrade de ekonomiska förutsättningarna för Galileo. Enligt PWC är privata intressen beredda att bidra med riskkapital på högst 0,16 miljarder euro (1,5 miljarder kronor) och inkomsterna från Galileo täcker inte de löpande driftskostnaderna, 220 miljoner euro per år (2 miljarder kronor).
Kommissionen hade tidigare beräknat att privata intressen skulle ställa upp med cirka 15 miljarder kronor. Detta besked innebar att den finansiering som EU Kommissionen presenterade i novemberår 2000 helt spricker och kraven på statlig finansiering ökar därmed dramatiskt.
- Tyskland, Sverige, Storbritannien och många andra länder krävde klarläggande av kostnader och finansiering av Galileo. PWC fick uppdraget i somras. Vid fick våra farhågor bekräftade, säger Darin.
Det ser ut som om transportministermötet i mars blir helt avgörande. Enligt statliga Rymdstyrelsen kan industrin inte vänta mycket längre. Rymdstyrelsen deltar för Sverige i det industriella samarbetet i ESA som svarar för att få satellitsystemet på plats. Under förberedelsearbetet under ESA:s ledning har rymdindustrin hittills investerat cirka en miljard kronor.
- Om EU:s transportministrar inte kan ta beslut i mars blir det svårt att hålla Galileoprojektet vid liv, säger Per Tegnér, vd för Rymdstyrelsen, till Elektroniktidningen.
Om Galileo inte blir av handlar det framför allt om förlorade inkomster för Sveriges största rymdindustri Saab Ericsson Space. Företaget hoppas på miljardförsäljning till Galileo, bland annat av den viktiga generatorn för navigationsdata.
- Senast i februari 2002 borde EU ha tillräckligt underlag för att se om det går att klara finansieringen för Galileo, säger Lars Darin i Näringsdepartementet, samordnare för Galileo i svenska regeringen, till Elektroniktidningen.
I mitten av november beslöt Europas rymdorganisation ESA (European Space Agency) att satsa totalt 550 miljoner euro (5,3 miljarder kronor) på Galileo förutsätt att EU skjuter till huvuddelen av pengarna. Och då såg allt mycket positivt ut.
Några dagar senare, den 22 november, publicerade EU Kommissionen en konsultrapport från PriceWaterhouse Coopers (PWC) som i ett slag ändrade de ekonomiska förutsättningarna för Galileo. Enligt PWC är privata intressen beredda att bidra med riskkapital på högst 0,16 miljarder euro (1,5 miljarder kronor) och inkomsterna från Galileo täcker inte de löpande driftskostnaderna, 220 miljoner euro per år (2 miljarder kronor).
Kommissionen hade tidigare beräknat att privata intressen skulle ställa upp med cirka 15 miljarder kronor. Detta besked innebar att den finansiering som EU Kommissionen presenterade i novemberår 2000 helt spricker och kraven på statlig finansiering ökar därmed dramatiskt.
- Tyskland, Sverige, Storbritannien och många andra länder krävde klarläggande av kostnader och finansiering av Galileo. PWC fick uppdraget i somras. Vid fick våra farhågor bekräftade, säger Darin.
Det ser ut som om transportministermötet i mars blir helt avgörande. Enligt statliga Rymdstyrelsen kan industrin inte vänta mycket längre. Rymdstyrelsen deltar för Sverige i det industriella samarbetet i ESA som svarar för att få satellitsystemet på plats. Under förberedelsearbetet under ESA:s ledning har rymdindustrin hittills investerat cirka en miljard kronor.
- Om EU:s transportministrar inte kan ta beslut i mars blir det svårt att hålla Galileoprojektet vid liv, säger Per Tegnér, vd för Rymdstyrelsen, till Elektroniktidningen.
Om Galileo inte blir av handlar det framför allt om förlorade inkomster för Sveriges största rymdindustri Saab Ericsson Space. Företaget hoppas på miljardförsäljning till Galileo, bland annat av den viktiga generatorn för navigationsdata.
Göte Andersson
