Enligt Urban Landmark på den svenska regleringsmyndigheten PTS har frågan om SDR inte blivit riktigt het än. - Vi har inte haft några ärenden om det. Tekniken ligger några år framåt i tiden. Däremot får vi påstötningar från bolagen om att vi inte ska reglera, eftersom tekniken är under utveckling. Vi är generellt sett positiva till SDR, om det kan leda till att kapaciteten kan utnyttjas mer effektivt. Problemet är att det inte är säkert att du får sätta en SDR-mobil på marknaden i dag. Ju mjukare radiomottagaren blir, desto mer måste man bestämma vem som egentligen är ansvarig för nedladdning av nya program. Är det tillverkaren, teleoperatören eller användaren? - Den frågan utreds av en grupp inom EU som reglerar hur radioprodukter sätts på marknaden. PTS kommer att följa deras rekommendationer, säger Landmark. Jens Zander, professor i radiosystemteknik på KTH, tror på en gradvis utveckling där vissa frekvensband blir tillgängliga för tekniken. Alla befintliga investeringar gör dock att det måste bli en lång övergångsperiod. - I USA kör man nog igång snabbt på vissa frekvenser. USA:s industri är snabbare och mer entreprenörsinriktad än den europeiska, säger Zander som delvis ser det amerikanska initiativet som en handelspolitisk manöver. - Det kan faktiskt leda till en typ av handelskrig. Om vi inte tillåter tekniken i Europa kan USA se det som ett handelshinder, säger Zander. Sture Henckel |
USA är först i världen med sitt nya regelverk. Varken EU eller Japan har något liknande på bordet idag, anger svenska experter.
Fördelarna blir mycket stora, enligt FCC, som lyfter fram ett antal områden där det nya regelverket snabbt kan införas.
Det blir till exempel möjligt att öka täckningsområdet upp till sex gånger för trådlösa datanät i USA:s glesbygder. Orsaken är att sändareffekten kan höjas kraftigt samtidigt som störningsrisken kan hanteras tack vare att SDR och DFS införs i wlan-produkterna, skriver FCC.
Wlan kan därmed bli ett ekonomiskt intressant alternativ för Internetaccess i glesbygd.
Det blir också möjligt att hyra ut frekvenser i andra hand och licensinnehavaren kan i realtid ta tillbaka sina frekvenser när det behövs. Detta ger frekvensinnehavare som räddningstjänsten helt nya möjligheter hyra ut frekvenser.
Idag används samma frekvenser bland annat av satellitsystem och fasta radiolänkar. Detta kräver en noggrann koordinering för att undvika störningar. När både satellitsystem och radiolänkar utrustas med smart radio så kan denna koordinering ske automatiskt och i realtid vilket i praktiken ger bättre möjligheter att utnyttja frekvenserna.
FCC föreslår att DFS skall införas i wlan-produkter, samt även funktioner för geografisk lokalisering så att systemen själva vet att i vilket land de befinner sig. De amerikanska tillverkarna förordar denna lösning eftersom det underlättar volymtillverkning för i princip hela världsmarknaden, skriver FCC.
Olika band i olika länder
Därmed kan tillverkarna producera en enda wlan-produkt som kan användas i de flesta av världens länder. Idag tillåter USA wlan som nyttjar 2400 till 2483 MHz, medan många andra länder har ett bredare frekvensband på 2400 till 2500 MHz.
Det nya regelverket innebär att FCC går igenom befintliga radioband, väljer ut i vilka band som smart radio skall införas och även vilka förutsättningar som skall gälla för varje band. Det handlar helt enkelt om en viktig revision av regelverket för många frekvensband. FCC understryker även att regelverket för typgodkännande för radiobaserade produkter kommer att förändras.
I Sverige räknar experter på Teliasonera med att smart radio kommer på marknaden inom fem år. De väntar en ny generation mobilterminaler som klarar GSM/ GPRS/WCDMA/wlan, Hiperlan/2 och Bluetooth tack vare Software Defined Radio. Problemet med en sådan portabel terminal idag är att strömförbrukningen blir för hög men det problemet kommer att lösas inom fem år, enligt personer på Teliasonera.
Den strategi som FCC väljer för USA innebär att smart radio först införs i de fasta näten där strömförbrukningen normalt klaras tack vare anslutning till det fasta elnätet.
Göte Andersson