Göte Andersson: Krav, avgifter och förbud Det är regulatörerna som Skype måste se upp med. I Europa laddar nu regulatörerna för att införa nya krav på Skype, i stil med vad som gäller för andra telefonbolag, Sådana besked kommer från Helsingfors, Stockholm och Oslo. EU-kommissionen är på gång med förslag och det finns många som nu har bråttom. I USA vill de tunga telefonbolagen som erbjuder bredband ha särskilda avgifter av telefonbolag som erbjuder IP-telefoni via deras bredbandsanslutning. De vill alltså ha delar av inkomsterna från Skype. Amerikanska kongressen diskuterar nu att snabbt införa stora förändringar i lagstiftningen. I Norge och Sydkorea har myndigheterna infört reglering som gör att Skype i praktiken inte kan erbjuda alla sina tjänster. Framtiden för Skype avgörs i industriländerna. Skype är i praktiken riktat till abonnenter med tillgång till bredband och de allra flesta finns i industriländerna. Antalet växer och passar snart 200 miljoner. Därför blir det nu spännande att se vad som kommer från Bryssel och Washington. Det är nu klart att någon form av kraftfulla besked kan komma i år. Om Skype och andra framgångsrika IP-telefonioperatörer blir ett tillräckligt stort hot mot den etablerade telekomvärlden så kommer en stark politisk reaktion, menar en luttrad telekomexpert med bakgrund i både Ericsson och Telia. Det är samtidigt roligt är att se att en aktör som Skype faktiskt tar initiativ som sätter telekomvärlden under press. Det finns uppstickare som vågar utmana. Frågan är om de också vinner. |
Dessutom har Skype inte anlitat Ericsson, Nokia, Siemens, Lucent eller någon annan tung systemleverantörer, enligt vad som är känt. Istället har företaget snickrat ihop en egen teknisk lösning som pressar ned priset på telefonisystem, till nackdel för Ericsson & Co.
Det telefonisystem Skype har i drift är IP-baserat, och det kan användas både i fasta och radiobaserade radionät. Systemet ska på sikt även klara andra realtidstjänster, som video. Skype har helt enkelt en proprietär lösning för NGN (Next Generation Networks) som faktiskt klarar den kommersiellt mest intressanta tjänsten, realtidstjänsten telefoni via flera bärarnät.
Telekomvärlden utarbetar för närvarande en global standard för NGN som beräknas bli klar 2007. Produkter kommer senare.
Eget administrationssystem
Precis som för andra operatörer är systemen för trafikstyrning och kundadministration av central betydelse. Tack vare dessa kan Skype sälja telefonitrafik per minut till cirka två miljarder telefonabonnenter i hela världen. I traditionella telefonbolag svarar kundadministrationssystem för en stor del av kostnaderna. Skype har ett sådant system i drift, som enligt svenska branschexperter har kostat bolaget åtskilliga hundra miljoner att bygga upp.
En uppstickare som utmanar etablissemanget på detta sätt, dessutom i global skala, har inte funnits tidigare. De telefonbolag som är mest hotade på kort sikt är operatörer som Tele2. De säljer till lägre pris men använder traditionell nätutrustning och hyr ofta kapacitet av andra. Skype sätter en ny lägsta prisnivå baserad på en billigare trafikmaskin.
Telefonbolag som äger fasta och mobila accessnät kommer att fortsätta att sälja access, det vill säga själva nätanslutningen, som ju alla behöver.
Falsk image av källarbolag
Skype själva har länge beskrivit sig som ett källarföretag som erbjuder gratistelelefoni. Men det är egentligen mest marknadsföring, menar branschfolket.
Niklas Zennström, förgrundsfigur i Skype, arbetade i början av 1990-talet i Teliabolaget Unisource, bland annat med internationella telefonitjänster. Senare började Zennström i Tele2. På dessa arbetsplatser tillägnade han sig de kunskaper som behövs för att åstadkomma globala telefoninät.
Exakt hur Skypes samlade tekniska system fungererar har företaget inte publicerat. Trots flera försök att få svar på frågor under en längre tid har Skype inte visat något intresse.
När regleringsmyndigheten Ficora, Finlands motsvarighet till Post- och Telestyrelsen, hösten 2005 skulle utreda vilken lagstiftning som ska tillämpas fann Ficora att Skype inte hade någon registrerad verksamhet i Finland och att trafikstyrningen var placerad utomlands. Det gjorde att Skype slapp lindrigt undan i granskningen.
- Om Skype varit ett företag med verksamhet registrerad i Finland hade Ficora kunnat kräva att Skype för sin telefontjänst SkypeOut ska klara nödsamtal 112. Ficora har inte formell rätt att ställa krav på Skype, säger Sanna Hughes, talesman i Ficora.
I Finland samarbetar Skype med nätoperatören TDC Song som säljer tjänsterna enligt en franschisingliknande modell. Men samarbetet är format så att krav på till exempel nödsamtal inte kan ställas mot TDC Song.
Självklart har Skype medvetet utformat sin verksamhet för att regleringsmyndigheterna i de 25 EU-länderna inte ska kunna ställa några krav på nödsamtal baserat på dagens reglering. Finland föreslår nu att EU:s regelverk ska ändras så att krav kan ställas mot Skype. Jakten är igång.
Grundbulten i Skypes verksamhet är klientprogramvaran som användaren kan ladda ner utan kostnad till en pc eller motsvarande. Det finns trådlösa telefoner för Skype och de första mobiltelefonerna för Skype har visats.
57 miljoner användare Enligt Skypes ägare Ebay hade Skype 57 miljoner registrerade användare hösten 2005, och var då den största IP-telefonitjänsten i både EU och USA. Varken eBay eller Skype har publicerat senare uppgifter på sina hemsidor om antalet registrerade användare. Skype hade inkomster på 24 miljoner dollar sista kvartalet 2005. Industriländernas gemensamma organisation OECD pekar på Skype och anger att de traditionella telefonbolagen måste sänka sina taxor för fast telefoni med 60-80 procent till 2007 om de ska kunna konkurrera. OECD:s slutsats är att i länder med hög andel bredbandsabonnenter och där Skype får konkurrera så vinner Skype gentemot de etablerade telefonbolagens höga trafikavgifter. Samtidigt finns det några länder som inte tillåter Skype |
Klientprogramvaran kan hämta in adressuppgifter för alla andra registrerade Skypeanvändare. Informationen om registrerade användare uppdateras kontinuerligt av ett antal Skypeanvändare som tillsammans svarar för Skypes användarregister. Det finns inget centralt adressregister, enligt Ficoras expertis.
Klientprogramvaran för Skype klarar kommunikation punkt till punkt mellan två Skypeanvändare för telefonifunktionen och till Skypes centrala system. Denna tjänst, ”Skype Classic”, är gratis för användaren.
Genom brandväggen
En mycket viktig funktion är att klientprogramvaran klarar att kommunicera genom brandväggar. Det är helt klart att detta har varit och är en viktig framgångsfaktor. Det går dock att konfigurera brandväggar som blockerar Skype, enligt Klaus Nieminen i Ficora.
Skypes inkomster kommer från tilläggstjänsterna. Mest intressant är möjligheten att kommunicera med vanliga telefoner, ”SkypeOut” och ”SkypeIn”. Med SkypeOut kan användaren till lågt pris ringa till alla världens fasta och mobila telefonabonnenter. SkypeIn innebär att Skypeanvändaren får ett vanligt telefonnummer. Vanliga telefonabonneter i hela världen kan därmed ringa Skypeanvändaren. SkypeIn kostar cirka 300 kronor per år i fast avgift. SkypeIn erbjuds i elva länder, däribland Sverige.
Skype använder enbart förbetalning. Abonnenterna etablerar ett konto, väljer telefonkreditbelopp och gör betalning med kreditkort, sedan drar Skype av från kontot i takt med förbrukade tjänster. Skype har inga kundkontrakt och fakturerar ingenting, vilket minimerar administrationskostnaden.
Enligt Klaus Nieminen fungerar det i Finland så att när ett samtal för SkypeIn kopplas så skickas signaleringsinformation vidare till en server placerad utanför Finland.
Detta styrsystem etablerar en dialog mellan en Skypes gateway i Finland och den finländska Skypeabonnentens klientprogramvara via bredbandsnät i Finland. Styrsystemet etablerar förbindelsen för det enskilda samtalet. Detta innebär att Skype har fullständig kontroll över signaleringen och därmed telefontrafiken. Styrsystemet har motsvarande kontroll vid SkypeOut.
.