Strategisk fråga När smarta elnät införs så handlar det om att tele- och datatjänster ger slutkunderna en helt nya möjligheter. 1,3 miljoner svenska villaägare beräknas kunna spara mellan 5 procent och 20 procent av sin elkostnad, miljardbelopp varje år, enligt statens utredningar. I dag genererar en elmätare normalt tolv mätvärden för elförbrukningen per år och elabonnent. Timmätning kräver 8700 sådana mätvärden per år. Minutmätning genererar drygt 500 000 mätvärden per år. När mätningen görs i realtid handlar det om stora datavolymer. Dessutom ska dessa mätvärden kunna samköras med elpriset som idag varierar per timme. Mätperioden kommer att bli allt kortare. På elmarknaden är det staten som beslutar vilka tjänster som elnätsbolagen ska erbjuda och villkoren för detta. Riksdag och regering har fattat beslut om smarta elnät i Sverige. Det riktigt tunga ­argument som EU presenterar för att införa smarta elnät är att driva fram en grönare energianvändning, el ska ersätta fossila bränslen och koldioxidutsläppen ska reduceras. Smarta elnät är därmed en strategisk fråga för hela samhället.

De nordiska länderna har ambitionen att införa en gemensam slutkundsmarknad för el redan år 2015, fem till tio år före övriga EU-länder. För abonnenterna innebär det en möjlighet att styra sin elförbrukning till tidpunkter med lägre pris och för svenska företag kan det öppna en mångmiljardmarknad.

För att det ska bli verklighet måste cirka 300 miljoner elmätare i EU liksom centrala IT-system bytas ut eller moderniseras till en kostnad av uppskattningsvis 500 till 600 miljarder kronor.

– Att vara föregångare på detta område kommer att kunna gynna svenska företagare på sikt eftersom övriga länder kommer att att gå samma väg även om det tar längre tid för dessa. Svenska företag får därmed ett försteg och kan utveckla tillämpningar som sedan kan användas på andra marknader, säger Joakim Cejie, departementssekreterare på näringsdepartementet till Elektroniktidningen.

– Arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad på el ska vara klart till 2015. Det syftar framför allt till att förbättra situationen för elkunderna. Därför har de nordiska ministrarna enats om att genomföra en nordisk slutkundsmarknad till 2015 istället för att avvakta vad som händer inom EU, säger Joakim Cejie.

Kan bli verklighet 2018
Det återstår dock att se när Nordens 14 miljoner elabonnenter fullt ut kan utnyttja det smarta elnätet.

– Om de fyra länderna har fattat beslut om hela regelverket för nordisk slutkundsmarknad år 2015 så bedömer jag att den nordiska slutkundsmarknaden har införts fullt ut tre till fem år senare. Det tar tid att införa den nya tekniken och nya rutiner, säger Alf Larsen i Eon, ett av Sveriges största elföretag.

–  Om vi lyckas att införa den nordiska slutkundsmarknaden till den utpekade tidpunkten är  huvudsakligen politikernas ansvar. Den politiska viljan är avgörande, säger Peter Söderström på Vattenfall som är Sveriges största elföretag.

Elhandelsbolag, elnätsbolag och leverantörer av produkter och tjänster väntar på att regelverket för den nordiska slutkundsmarknaden ska bli klart. Det gäller leverantörer av elmätare som Aidon, Kamstrup, Landis & Gyr, Itron och Echelon. Det finns också en växande marknad för systemintegratörer, till exempel Ericsson, Tieto, Cap Gemini och IBM. En ny marknad öppnas för tjänsteleverantörer som säljer smarta eltjänster. På plats i Norden finns bland andra Teliasonera, Telenor och One Nordic.

Det är regleringsmyndigheterna i de fyra nordiska länderna som gör jobbet. De harmoniserar rutiner och utarbetar gemensam reglering. Särskilt viktigt är det att harmonisera faktureringsmodellen och kundgränssnittet, understryker näringsdepartementet.

Ett elhandelsföretag ska kunna använda samma IT-system och samma affärsprocesser i hela Norden och kunderna får möjlighet att köpa el av många fler elföretag.

De europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, Cenelec och ETSI publicerade i juni 2011 rekommendationer om vilka standarder som kommer att behövas i Europa för smarta elnät. Det finns redan hundratals befintliga standarder som berörs och som kan behöva ses över och harmoniseras. Man identifierade också ett antal områden där standarder saknas. Det handlar om många standarder på över tio områden.

Standarden för elmätare är central eftersom de riktigt stora pengarna finns där.

Olika krav på gränssnitt
I våras publicerade EU-kommissionen rekommendationer för de funktioner som smarta elmätare ska kunna prestera. På en mycket viktig punkt skiljer sig dessa rekommendationer från EU och det svenska förslaget.

I det svenska förslaget ska varje elmätare utrustas med ett standardiserat fysiskt gränssnitt, en så kallat Toslink, så att elabonnenten kan ladda ner alla mätdata från sin egen elförbrukning i realtid. Tanken är sedan att elabonnenten själv ska välja hur dessa mätdata ska användas. Det svenska standardförslaget är begränsat till detta medan kommissionens rekommendationer innebär att elmätaren får mer omfattande funktioner.

Elabonnenten kan ha ett styrsystem med tillgång till mätdata som styr värmepumpar och annan elförbrukande utrustning. Elabonnenten kan även välja att anlita en tjänsteleverantör som styr elförbrukningen.

Den av Svensk Energi föreslagna europastandarden för elmätare har utarbetats av Proaktivt Forum. Bakom Proaktivt Forum står branschorganisationen Svensk Energi och Elmaterialleverantörernas förening.

I somras träffade svenska branschföreträdare EU-kommissionen.

– Efter mötet med EU-kommissionen känns det som att vårt förslag till standard ligger i linje med kommissionens intentioner vilket bör ge goda möjligheter för att det kommer att slå igenom i Europa. I vilken omfattning återstår att se, säger Anders Richert i Svensk Energi.

– Jag bedömer att inom två år går det att få till stånd beslut om vårt förslag till europeisk standard för elmätare, säger Nils Rex hos teknikleverantören Aidon, medlem i Elmaterialleverantörerna och en av initiativtagarna till Proaktivt Forum.

Men alla är inte lika optimistiska.

– Jag tror inte att vi snabbt får en ny europeisk standard för elmätare. Det tar minst några år innan vi får en sådan standard klar, säger Christer Bergerland i Fortum, ett av Sveriges stora elbolag.

I linje med EU
För den statliga regleringsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) är den europeiska regleringen av stor betydelse.

– Sverige vill inte hamna i en situation där vi utvecklar processer och regelverk för den nordiska slutkundsmarknaden och sedan behöva göra stora och dyra förändringar för att anpassa oss till den europeiska slutkundsmarknaden, säger Marielle Liikanen i EI.

Liikanen arbetar för att Norden ska välja en lösning som ligger i linje med den modell EU väljer. Elmätarfrågor och de viktiga processerna i elhandeln är av central betydelse. Liikanen arbetar med den nordiska slutkundsmarknaden, Europeiska Energireglerarna (CEER) och i EU-kommissionens arbetsgrupp Smart Grid Task Force.

EU-kommissionen diskuterar nu reglering av EU:s slutkundsmarknad och kommer att lämna rekommendationer i slutet av året.

De nordiska länderna beslöt hösten 2009 att starta arbetet för att upprätta den nordiska slutkundsmarknaden. De fyra ländernas elmarknad omfattar cirka 400 TWh och var värd drygt 300 miljarder kronor år 2009.