Wim Roelandts Född i Belgien 1945. Flyttade till USA 1983. Har varit vd för Xilinx sedan januari 1996. Före dess arbetade han 29 år på Hewlett-Packard. Har nyligen aviserat sin avgång från vd-posten men tänker fortsätta som Xilinx styrelseordförande.

– Då kom 92 procent av intäkterna från kommunikation och datorinfrastruktur. Idag är den andelen nere på 53 procent medan 47 procent kommer från nya områden som konsumentelektronik, fordon, produktionsutrustning för tv, rymdtillämpning, försvar och medicin. De områdena växer med 20 till 30 procent per år.

Om man istället tittar på Xilinx tre produktfamiljer så står Virtex för 55 procent, lillebror Spartan för 25 procent och den effektsnåla och billiga Coolrunner för 10 procent. Medan Virtex används mycket i infrastrukturutrustning för data och telekom hittar man Coolrunner i till exempel handhållna konsumentprodukter som PDA:er och kameror.

– Det finns kunder som köper 5–10 miljoner enheter per år av Coolrunner och upp till en miljon av Spartan.

När det gäller Virtex säljs det visserligen fler kretsar hela tiden men prispressen äter upp ökningen.

– Idag beror den framförallt på att det finns för många leverantörer av telekomutrustning vilket sätter press på oss. För dem handlar det om överlevnad. Våra marginaler är fortfarande bra, men det håller nere tillväxten, säger Wim Roelandts.

Hur ser framtiden ut?
– Det kostar allt mer att utveckla en assp, hundratals miljoner dollar, och trenden bara fortsätter. Vid 45 nm blir det ännu dyrare och svårare. Det gäller oss också men vi har många fler kunder än en leverantör av en assp som kanske har fem kunder till en krets.

Idag har Xilinx största krets 330 000 logikceller, är runt 2,5 x 2,5 cm stor och kostar cirka 2700 dollar.

– Det tar tio år för våra största kretsar att komma ner på tvådollarsnivån. Det är via den vägen vi kommer att nå in i konsumentmarknaden. Idag säljer vi miljoner Coolrunner till en konsumentprodukt men det kommer att ändras.

– Tittar man istället på telekomföretagen så använder de allt mer standardiserade komponenter, de blir integratörer vilket leder till priskrig eftersom konkurrenterna också kan köpa samma kretsar. Därför sitter det ofta en FPGA bredvid assp:n för att göra produkten mer unik.

Ni var tidiga med 65 nm
– Vi är fortfarande det enda företaget som levererar FPGA:er på 65 nm. Övergången var en ganska enkel krympning av 90 nm och yielden ligger under kurvan för alla tidigare generationer.
Xilinx släppte de första samplen av Virtex-5LX i maj förra året och har idag några kunder som kommit igång med volymproduktionen även om det knappt syns i resultatet än.
– Vi har hundratals kunder som använder Virtex-5. Senaste kvartalet omsatte vi 5 miljoner dollar på Virtex-5 och vi räknar med att dubblera det till det här kvartalet.

När kommer Spartan i 65 nm?
– Det tar normalt två år att driva ner kostnadskurvan så Spartan kommer i 65 nm nästa år och troligen börjar den tillverkas i volym förrän året därpå.

När kommer 45 nm?
– Idag jobbar de flesta av våra ingenjörer på 45 nm och vi har redan gjort två tape-outs. De första produkterna kommer tidigast i slutet av 2008, troligen först 2009. 45 nm kommer att bli betydligt svårare än 65 nm eftersom det är nya material och nya tekniker. Det blir nog en treårscykel och inte en tvåårscykel, säger Wim Roelandts.

Xilinx har mellan 40 och 50 ingenjörer som arbetar med nya halvledarprocesser och därtill ungefär lika många som arbetar med att trimma yielden.

– Skulle man förlita sig helt på foundryna skulle det ta längre tid att få upp yielden. Man kan inte heller utveckla en process utan en produkt som ska tillverkas i den, och där hjälper vi till att utveckla processer med hög prestanda. Mobiltelefonleverantörerna å sin sida driver processer med låg effektförbrukning.

– Mycket av processutvecklingen idag sker i själva verket hos utrustningsleverantörerna. Foundryna är mer av processintegratörer, säger Wim Roelandts som även sitter i styrelsen för Applied Materials, en av de största leverantörerna av halvledarproduktionsutrustning.

En viktig drivkraft för Xilinx att ligga i framkant är den sänkning av kostnaderna som varje nod ger.
– Vi kan minska kostnaden med kanske 30 procent per generation. Och kan vi få ned kostnaden så kan vi öka marknaden.

Vad har ni för strategi på IP-sidan?
– Behovet av IP är oändligt. Vi gör själva sådan IP som är tidskritisk, där man måste förstå arkitekturen på FPGA:n och där det inte finns någon affär, typ FIR-filter.

Xilinx har tre nivåer på IP: egenutvecklad, certifierad tredjeparts och all annan IP.
Av de två första kategorierna som man kan nå via Xilinx hemsida, sår den egenutvecklade IP:n för 40 procent medan 60 procent är certifierad.

– Det är områden där vi inte har egen expertis och det tar för lång tid att bygga upp den.

Ett typexempel är Most-gränssnitt som utvecklats av svenska Mocean labs och som certifieras och säljs av Xilinx.

Det blir allt fler hårda block på FPGA:erna, hur resonerar ni kring det?
– Idag kan hälften av ytan vara hårda block, som DSP:er, transceivrar, klockor, minnesgränssnitt eller processorer, och vi rör oss mot att få in allt fler sådana. Avgörandet hänger på att tillräckligt många kunder använder blocken för att motivera den extra kostnad som alla användare får bära.

– Folk ber oss om AD-omvandlare. Men det finns för många sorter och varje sort används bara av några procent av våra kunder. Därför gör vi inte det, säger Wim Roelandts.

Sen rättar han sig snabbt och tillägger att Virtex-5 innehåller AD-omvandlare för systemövervakning, bland annat för att mäta temperatur och spänning och sedan styra kylfläktarna.
Om AD-omvandlare finns i för många varianter så kanske Xilinx egen styrkrets Microblaze kan bli nästa hårda block. Wim Roelandts antyder att den på grund av sin popularitet mycket väl kan komma ifråga. Idag erbjuder Xilinx PowerPC som hårt block i vissa modeller av Virtex.

– Hårda block blir inte bara billigare – de gör det samtidigt enklare för användarna.
Att blocken är hårda är dock en sanning med modifikation. Normalt brukar man kunna programmera en lång rad parametrar.

Det har startats en rad konkurrerande företag de senaste åren, hur ser du på det?
– Det är en sak vi alltid tittar på, men den programmerbara marknaden är svår. Man kommer inte långt med bara hårdvara. Över hälften av Xilinx anställda, runt 500 personer, är programvaruingenjörer som utvecklar IP och verktyg.

– Kunderna vill ha mer kompletta lösningar, både kisel och IP. Vi erbjuder visserligen inte kompletta basstationer men har alla viktiga byggblock.
Ytterligare ett hinder är att uppstartsföretagen ofta ligger en generation efter vad gäller tillverkningsprocesserna.

– Vi har alltid en kostnadsfördel eftersom vi kör den senaste processen.

Vad betyder Sverige för Xilinx?
– Det är vår andra eller tredje marknad i Europa, säger Wim Roelandts.