Traditionellt har radio varit i fokus för Ericssons forskning. Men nu kommer multimediatjänster och IP-nätverk med stormsteg. Det berättar Jan Färjh som är chef för Ericssons forskningsverksamhet, en grupp på närmare 600 personer som har till uppgift att känna av vart teknikutvecklingen är på väg och avgöra vad som kan vara användbart för företaget.

– Vi sysslar inte så mycket med att hitta teoretiska gränser för olika saker som man gör i den akademiska världen. Mycket av det vi gör handlar om att ta tillvara resultat från akademisk forskning och att bedriva tillämpad forskning.

Det säger Jan Färjh, som leder Ericssons forskningsverksamhet sedan ett år tillbaka. Verksamheten får mellan 2 och 3 procent av de pengar som Ericsson spenderar på forskning och utveckling. Under 2006 uppgick det till 27,9 miljarder kronor totalt. Forskningsdelen fick således lite drygt en miljon kronor per anställd.

Ericsson Research ligger som en stabsenhet under Håkan Eriksson, koncernens tekniske chef. Forskningen är därmed formellt frikopplad från utvecklingsverksamheten som bedrivs i de tre affärsenheterna Networks, Services och Multimedia.

– Vi har valt att ha egna labb för att kunna forska. Annars är risken stor att man prioriterar det kortsiktiga.

Slagsida mot radio
Det finns bland annat labb för radioteknik, kärnnät, transportnät och multimedia. Det senare har labb både för tekniken och för tjänsterna. Historiskt har mycket av resurserna lagts just på radiosidan och fortfarande har organisationen en slagsida år det hållet men Jan Färjhs ambition är att växa multimediadelen så att den blir lika stor.

Även på multimediasidan handlar mycket om ingenjörsarbete även om det finns andra kompetenser inom till exempel beteendevetenskap och liknande områden.

– Tyngdpunkten ligger på att få tjänsterna att fungera, att knyta ihop terminalerna med näten och att näten klarar av trafiken. Men det behövs också andra typer av människor som kan tolka resultaten och utvärdera hur multimediatjänsterna tas emot av slutanvändarna.

Ericsson Research har under året dragit igång en så kallad betatestverksamhet för att snabbt få feedback från större användargrupper på nya tjänster.

– Traditionellt har vi jobbat mycket med koncept, prototypframtagning och tester. Men när vi nu också ska täcka in multimediatjänster behövs andra metoder.

Betatesterna går till på ett liknande sätt som i spelindustrin.

– Vi släpper tidiga releaser och får feedback på hur användbara tjänsterna är och vad som behöver förbättras innan de kan släppas kommersiellt.

Den här typen av tester måste också ske lokalt och med rätt typ av deltagare för den tänkta tjänsten. Det krävs därför helt olika paneler om man ska testa en tjänst för svenska användare eller en tjänst för unga kineser.

– Tänk också på att mobilen kommer att vara den första saken som ger access till Internet för många.

Hållit på med 3G sedan 1992
Forskningsverksamheten på Ericsson bedrivs med ett perspektiv på mellan tre och åtta år.

– Våra projekt är förhållandevis korta i jämförelse med de akademiska.

Men så ändrar han sig snabbt och säger med glimten i ögat.

– Å andra sidan har vi hållit på med 3G sedan 1992 och håller fortfarande på med det även om det hänt mycket under tiden. Arbetet handlar dels om att titta på saker som kan förbättra våra nuvarande produkter, dels deltar vi i mer framåtblickande forskningssamarbeten.

I det längre perspektivet, som utgör grundforskningen, handlar mycket om att bygga upp kompetens, att ansöka om patent och att ta fram koncept.

I den mer kortsiktiga forskningsverksamheten bygger man upp testbäddar och ta fram prototyper för att visa var tekniken står och vilken potential den har.

Den stora spännvidden i tidsperspektivet medför också att det finns ett överlapp med utvecklingsarbetet som bedrivs inom affärsenheterna. Det är en medveten strategi som gör det enklare att överföra forskningen till kommersiella produkter.

– Vi har ju också som uppdrag att överföra tekniken till produktutveckling. Det kan till exempel ske som koncept, algoritmer och i form av personal.

Tio demonstratorer per år
Många av de demonstratorer som senare visas upp på olika mässar tas därför fram tillsammans med affärsenheterna.

– Vi gör runt tio demonstratorer per år för att visa på potentialen i vår teknik och för att visa att vi har tekniken framme.

Demonstratorerna används både internt och externt. Ett givet skyltfönster är mässan 3GSM som numera heter Mobile World Congress.

– Där har vi visat upp testbäddar sedan ett antal år tillbaka.

Under 2007 har man dessutom visat upp till exempel HSPA baserat på Mimo-teknik som klarar upp till 20 Mbit/s. För fast kommunikation har man visat upp en testbädd med så kallad Carrier Ethernet.

Precis som med akademisk forskning publiceras resultat från Ericsson Research i vetenskapliga tidskrifter och på vetenskapliga konferenser.

– Det kan vara en liten annan vinkling än de rent vetenskapliga bidragen.

Både öppen och sluten
Allt vill man så klart inte visa upp och att skydda resultaten med patent är också en viktig del av verksamheten.

– Samtidigt jobbar vi en hel del med standardisering och då är det viktigt att få ut resultaten.

Så både öppenhet och sekretess präglar verksamheten.

Ytterligare en kanal för att sprida resultaten är via böcker. Under fjolåret skrev fyra anställda boken ”3G Evolution: HSPA and LTE for Mobile Broadband” på förlaget Elsevier.

En aspekt som gör sig allt mer påmind är produkternas miljöpåverkan. Sedan långt tillbaka finns EMF-labb där man kan kontrollera produkternas elektromagnetiska egenskaper.

– Men vi tittar också på hur produkterna påverkar miljön och hur de kan göras bättre.

Det gäller allt från olika miljödirektiv till hur mycket energi produkterna förbrukar.

– Man skulle kunna tänka sig att bygga radionät på ett helt annat sätt än idag med avancerade antenner som får upp räckvidden eller med multihopp där man sänder från en bas till en annan för att förhoppningsvis få ned den totala effektförbrukningen. Det är inte säkert att det blir bättre än att optimera i basstationerna men vi tittar på koncepten det för att inte suboptimera.

Tentakler åt olika håll
För att veta vad de tre affärsområdena är på väg finns en styrgrupp där de har med representanter och kan framföra sina synpunkter.

Ett annat sätt är att känna av vart utvecklingen är på väg är att samarbeta med universitet och forskningsinstitut vilket sker på alla orter där Ericsson Research finns.

Mycket av utvecklingen är emellertid förutsägbar i ett kortare perspektiv där olika roadmaps fungerar som underlag.

– Vi kan ganska väl förutsäga teknikutvecklingen fem år framåt när det gäller vilken kapacitet man kan förvänta sig. Tjänstesidan är en mycket osäkrare mark. Där får man prova sig fram och det är därför vi startat det här med betatester som kan innehålla hundratals personer.

Går det att mäta hur väl ni lyckas?
– Vi har väldefinierade mål för varje år. Det finns ett betygssystem med finansiella mål, kundmål, effektivitetsmål, mål på hur personalen trivs och så vidare.

Men Ericsson research definierar också tekniska mål varje år.

– Vi tar ut ett antal viktiga teknikområden som vi jobbar med och sedan följer vi upp hur det går.

I den tekniska utvärderingen väger man in faktorer som hur lyckosamma de demonstratorer som skapats under året blivit, hur många patent det blev och hur många multimediatjänster som provats i form av betatester. Ytterligare ett mått är hur många personer som gått över till någon av affärsenheterna för att utveckla produkter.

– Det är ett mycket effektivt sätt att få en organisation att jobba på.