About / Advertise
Hon vill se ingenjörer vid sjukbäddarna
Svenska medicinska mirakel som pacemakern och kuvösen föddes i samarbete mellan sjukhus, forskare och företag. Idag knakar samarbetet i fogarna. Och det äventyrar framtidens vård. Det menar Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för medicinteknikföretagens organisation Swedish Medtech.| ANNA LEFEVRE SKJÖLDEBRAND Vad: vd för Swedish Medtech sedan 2004 Född: 1969 Bor: Uppsala Läst: Juridik och ekonomi Familj: Gift, med fyra barn: 22, 21, 19, 14 Superkraft: får grönsaker att växa |
– Inom vården ses ofta teknik som ett hot – att den driver kostnadsutvecklingen och gör allt dyrare. Men inom andra industrier ser man att teknik är något som kan sänka kostnader – och detta gäller även inom vården, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.
– Man kanske kan tro att teknik kostar pengar om man föreställer sig en stor datortomograf. Men teknik står i realiteten för mellan tre och fyra procent av kostnaderna.
| SWEDISH MEDTECH 500 företag som omsätter mellan 70 och 80 miljarder på allt från plåster till pacemakers. Så ser den bransch ut som Anna Lefevre Skjöldebrand företräder. 160 av de 500 är medlemmar –de representerar 90 procent av marknaden. Swedish Medtech påverkar lag och politik i Sverige och EU, arrangerar finansieringsmöten och upphandlingskonferenser. Patientsäkerhet, grön teknik, hållbar sjukvård och innovation är aktuella frågor på agendan. |
Utvecklingen har gjort det möjligt att behandla patienter som överhuvudtaget inte kunde behandlas förut.
– Ledimplantat skulle man aldrig för 20 år sedan ha gjort på en 75–80-åring. Och det är något som kan höja livskvaliteten enormt.
Mer, bättre, billigare vård
Utvecklingen har också gjort det möjligt att behandla fler. Kranskärlsoperationer är ett exempel. För inte länge sedan fanns inget alternativ till öppna bröstkorgsoperationer. Idag kan man föra upp stentar (metallgaller som håller kärlet öppet) via en kateter i ljumsken.
– Det är ett lindrigt ingrepp med få komplikationer. Man gör ingreppet och kan gå hem samma dag eller dagen efter. Tidigare fick man ligga på hjärtintensiven med djupa sår.
| ANNAS TIPS: SÅ TAR DU EN PRODUKT TILL SJUKBÄDDEN • Du behöver vårdpartners Stäm av med sakkunniga huruvida din produkt är användbar eller en lösning i jakt på ett problem. Det krävs kliniska prövningar som visar att produkten fungerar. Din produkt kan kräva införandet av nya metoder och utbildning. Motstånd mot förändring kan behöva övervinnas. • Tänk tidigt på säkerhetskraven Lagen kräver ett dokumentationsförfarande som du måste lära dig eller köpa in som tjänst. • Hitta pengar Anna Lefevre Skjöldebrand tipsar om Medtech Investment Day – ett försök att öka finansiärers intresse för branschen. • Produkten ska vara enkel att använda Särskilt för hemvård. Men redan i den professionella vården i Sverige dör 3000 årligen efter misstag. • Lönsammast: det som många lider av Mindre sjukdomsgrupper kräver att din produkt gör större skillnad för att löna sig. Lösningar för stora patientgrupper – kroniskt sjuka som diabetiker eller reumatiker – är krasst uttryckt lättare att få lönsamhet i. I praktiken kommer dock väldigt många idéer ur personligt engagemang. – Ur patientsynpunkt är alla uppfinningar välkomna. |
– Det finns många andra exempel, Elektas strålkniv behandlar cancertumören i hjärnan utan att skallbenet öppnas – den ger ett lindrigare ingrepp med mindre infektionsrisker – hjärnan har inte samma immunförsvar.
Ny teknik öppnar möjligheter för vård hemma. Dialys brukade kräva att patienten åkte in på sjukhus två, tre gånger i veckan. Patienten mådde bra strax efter behandlingen. Men sedan allt sämre i perioden mellan besöken.
– Livet gick upp och ner. Men nu kan man göra dialys hemma, på natten medan man sover. Och patienten behöver aldrig må dåligt.
Och hjärtpatienter kan hemifrån tanka över data om hur hjärtat jobbar till sjukhuset – och slippa åka dit. Istället för de schemalagda besök som gjordes förr, vare sig de behövdes eller inte.
Akuta problem går före
De nämnda ingenjörsmiraklen har typiskt skapats i samarbeten mellan industri och vård. Men Anna Lefevre Skjöldebrand larmar för att klyftan mellan de två har vidgats.
– Vården börjar se industrin mer som en leverantör och inte en partner.
Det finns delvis begripliga skäl till detta – omedelbara bekymren prioriteras.
– Landstingspolitikerna konfronteras med rubriker om väntetider på akuten och brist på förlossningsplatser. Det finns en tydligare styrning idag att lösa akuta problem.
Forskningsuppdraget nedprioriteras för att man ska kunna öka vårdproduktionen.
– Den här utvecklingen sker så långsamt att ingen reagerar på att det händer.
Resultatet har enligt Anna Lefevre Skjöldebrand blivit att resurserna för forskning och utveckling blivit sämre och att sjukhusen tycker att det är mycket svårare att hinna och få möjlighet att forska.
– Förr ansågs det inte som problematiskt om en läkare prioriterade forskning. Långsiktigt är det här en katastrof. Utvecklingen måste drivas framåt.
– Ingen aktör vinner på att vi river ner och tar bort förutsättningarna för att bedriva bra vård.
– Vi vill återskapa känslan av ett gemensamt mål.
