– När tar krisen slut, blev hans följdfråga?
Men en viktigare fråga att ställa sig borde vara vad vi ska syssla med i Sverige när krisen är över.
Att det inte är storskalig produktion står nog klart för de flesta. Svaret brukar istället bli innovation. Men varför skulle inte även den flytta till länder med lägre lönenivå och längre arbetsdagar. Är vi verkligen så bra som vi tror på att utveckla innovativa produkter?
När man lyssnar till professor Lennart Lindh som intervjuas på sidorna 14–16 finns det nya utvecklingsmetoder som kan lyfta konkurrenskraften hos svensk industri. För medan kostnaden för hårdvaran sakta går mot noll så växer storleken och priset för programvaran likt en cancersvulst.
– Jamen, det är ju programvaran som gör produkten unik, hårdvaran är standardiserad, kanske du invänder.
Och visst är det så, men ska man tro Lennart Lindh kan programmerbar logik vara ett botemedel. Det är inte bara för att FPGA-kretsarna vuxit sig så stora att de börjar bli ett alternativ till det inbyggda systemet bestående av processor och minne, utan för att FPGA:er erbjuder helt andra möjligheter att bearbeta data parallellt, att korta utvecklingstiden och dessutom att skydda företagshemligheterna.
Med programmerbar logik kan man också sänka utvecklingskostnaderna genom att skippa processorkärnan och helt överge von Neumanarkitekturen.
Som grädde på moset har FPGA-leverantörerna öppnat en möjlighet även för minsta källarfirma att sälja IP-block till hela världen.
Men varför ta mitt ord för givet? Den 8 respektive 10 september kan den som vill bilda sig en egen uppfattning ta chansen att göra det på konferensen FPGA World i Köpenhamn respektive Stockholm (länk). Där finns svenska och utländska experter på området samlade, liksom en växande skara forskare. På FPGA World finns alla möjligheter att syna Lennart Lindhs uttalande om att programmerbar logik kan korta utvecklingstiderna och sänka tillverkningskostnaderna.
Även Elektroniktidningen kommer att vara på plats, så väl mött!