JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Populärt kombinera processor med FPGA

Per Henricsson: Populärt kombinera processor med FPGA

FPGA:an har länge varit en självskriven följeslagare till ­processorn i många inbyggda system. Den har tagit hand om beräkningskrävande uppgifter vilket gett huvudpro­cessorn möjlighet att ägna sig åt operativsystemet och betjäna ­användaren.
Det senaste året har vi fått se ett antal produkter där de omaka kamraterna samsas i samma kapsel eller till och med på samma kiselbit. Men att välja rätt kombination åt ­användarna har hittills visat sig vara svårt.

Branschens två jättar, Xilinx och Altera, är dock övertygade om att Armkärnan Cortex-A9 är vad marknaden vill ha.  I de två experterna på sidorna 22 till 27 lägger företagen ut texten om förträffligheten i sina respektive val.

En mer oväntad anhängare av kombinationen FPGA + 
processor är Intel som med Stellarton kombinerat en Atomprocessor med Alteras Arria II GT i samma kapsel. Efter uppståndelsen vid lanseringen för ett drygt år sedan har det varit knäpptyst runt skapelsen och inför det här numret, som har FPGA som tema, tyckte vi på Elektroniktidningen att det skulle vara intressant att ta reda på hur Intels alternativ tagits emot på marknaden, och hur den står sin gentemot till ­exempel Zynq från Xilinx och SoC FPGA från Altera.

Redan i mitten av december kontaktade jag Intels svenska PR-byrå med en förfrågan om de kunde skaka fram någon i USA som kunde svara på några frågor. ”Visst det ordnar vi” var svaret.

När jag stötte på PR-byrån efter helgerna fick jag till svar att det varit just helger och nu var alla på konsument­elektronikmässan CES: Svaret kändes lite märkligt med tanke på Intels storlek och vetskapen om att amerikaner gärna pikar oss européer för att vi är lediga så mycket.

Frågan gick vidare till Intels svenska kontor som snällt ­vidarebefordrade frågorna till USA. Efter några dagar kom det faktiskt ett svar. Nu undrar du säkert hur det gått för Stellarton, vilka som designat in den och varför de valt just den och inte något annat?

Men det ville Intel inte svara på. Eller hur ska man annars tolka en mening som: ”antalet design wins ligger i linje med de förväntningar vi hade på var vi skulle ligga vid den här tidpunkten”?

När det gäller tillämpningar är Intel klart tydligare. Av svaret kan man utläsa att Stellarton finns eller i varje fall passar i allt från styrsystem för fordon och tåg, vindkraftverk, militära styrsystem, industriella styrsystem och för övervakning av kommunikation.

Och på frågan hur Stellarton står sig relativt konkurrenterna svarar Intel att det inte finns några prestandajämförelser som de känner till men att Stellarton har samma prestanda som när man har Atom och FPGA:an i två separata kapslar.

Om framtidsplanerna säger Intel så här: ”vi diskuterar inte produkter som inte har annonserats”.

Jag kan bara säga att det svenska kontoret inte var särskilt nöjt med svaren, men man lyckades inte heller få fram något bättre.

Kanske använder du som läser det här Stellarton, hör gärna av dig i så fall.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)