Det tar dock väldigt lång tid för svenska idéer och forskningsresultat på området att bli kommersiella produkter. Uppåt 15-20 år är inget ovanligt, och så lång tidshorisont är det inte många investerare som har.
Därtill är de svenska
intressenterna är alldeles för dåliga på att kommunicera med varandra,
till och
med när de huserar i samma stad. Ett typiskt exempel är det faktum att
Ericsson valt att inte utveckla någon fordonsradar, trots att
företagets radarkompetens huserar två stenkast från Volvo.
Så gick tongångarna på seminariet Mikrovågor för Tillväxt, organiserat av industriklustret Microwave Road och Chalmers höghastighetscenter Chach, hos Saab Ericsson Space. Seminariet lockade drygt 80 personer, ungefär dubbelt så många som arrangörerna räknat med.
Församlingen verkade rörande överens om att
konsumenttillämpningar inte var rätt nisch för Sverige. Istället pekades
medicinska instrument, fordon och säkerhet ut som tre områden där svensk
industri borde ha möjlighet att hävda sig än mer.
Chalmersavknoppningen FoodRadar är ett intressant
exempel
som visar hur mikrovågsteknik kan användas i hittills oprövade
sammanhang.
FoodRadars utrustning kan med hjälp av två antenner hitta oönskade
föremål som glasbitar eller gruskorn i livsmedelsindustrin. Tekniken
fungerar både på färdiga burkar och på flöden av mat i rör. Den bygger
på att all mat
innehåller vatten, och främmande föremål gör inte det. Dessa har
sålunda annan
dielektricitetskonstant, vilket gör att de syns tydligt på med rätt
bildbehandling.
− Det här är ett jätteproblem för livsmedelsindustrin som vi håller på att lösa på ett relativt billigt sätt, säger företagets vd Mikael Reimers.
Tekniken har provats under en tid hos en svensk barnmatstillverkare som också har beställt en kommersiell installation. Tillverkaren har tidigare använt röntgen, men FoodRadars metod är billigare och snabbare, och dessutom slipper man strålningen