About / Advertise
Förra året producerades mönsterkort för cirka 160 miljoner kronor i Sverige. Det framgår av en rapport från IPC. Den svenska produktionen är en droppe i havet jämfört med den globala, som var värd drygt 300 miljarder kronor i fjol.
Mönsterkortsmarknaden ser ut att gå mot ett nytt rekordår. Förra året producerades mönsterkort för 42,6 miljarder dollar i världen, den högsta siffran sedan rekordåret 2000. Om trenden från våren håller i sig kan 2006 bli ett nytt rekordår för denna nisch.Det framgår av den årliga skriften ”World PCB Production and Laminate Report” vars version för 2005 nyligen publicerats av produktionsföretagens samarbetsorganisation IPC.
Sveriges andel av världens mönsterkortsproduktion sjunker dock stadigt och var förra året nere i en halv promille, 22 miljoner dollar av världsmarknadens 42,6 miljarder. I år torde den svenska produktionen minska än mer, då den största aktören Elektrotryck gått i konkurs. Totalt finns nu här i landet bara åtta producenter kvar, varav Malmö Mönsterkort torde vara störst efter inkorporerandet av konkurrenten RPC-teknik i fjol.
Den som letar efter tillväxt i mönsterkortsbranschen bör vända blicken mot Asien. Där växer denna industri kraftigt, och Asien står numera för 80 procent av världsproduktionen. Noterbart är också att USA har halkat ner från fjärde till femte plats, och Storbritannien hör inte längre till världens tio största producenter.
Enligt IPC:s rapport är 55 procent av den svenska produktionen flerlagerskort, och 37 procent 2-lagers FR4, medan resten är papperslaminat (FR2) och kompositmaterial.
Men enligt IPCs Europarepresentant, Lars Wallin, är produktionen här i landet mer avancerad än vad rapporten ger sken av. Wallin hävdar att papperslaminat inte förekommer alls, och att kompositmaterial av typerna CEM1 och 3 bara står för marginell produktion. Tvålagers FR4 står enligt honom för ungefär 20 procent,och flerlagerskort för 55-60 procent. Därtill kommer icke epoxy-baserade högprestandakort, cirka 5 procent, och högdensitetskort med mikrovior, cirka 15 procent.
– Rapportens totalsiffra för Sverige stämmer ganska bra, men fördelningen stämmer inte. Vi är mer high-tech än rapporten visar, säger Lars Wallin.
