About / Advertise
Vinnova har utrett hur svenska aktörer ska kunna maximera nyttan av EUs sjunde ramprogram, som drar igång vid nyår. Ett av förslagen är att Vinnova får 200 miljoner kronor extra om året.
Vinnova har presenterat en rapport om hur svensk forskning och utveckling bäst ska samarbeta inom EU. Uppdraget, från den förra regeringen, var att se hur svenska aktörer ska öka sin andel av EUs anslag. I rapporten föreslås att tonvikten läggs på de sex branschforskningsprogram som tidigare definierats som nationellt viktiga. Där är IT/Telekom det största, och de övriga är flyg/rymd, fordon, läkemedel (bio- och medicinteknik), metallurgi samt skog/trä. Vinnova tycker att pengar anslagna till dessa branschforskningsprogram ska kunna utnyttjas för att medfinansiera vissa EU-projekt.
Därtill ska svenska myndigheter fortsätta stödja svenska så kallade koordinatorer, och Vinnova ska få utforma rådgivning och stöd till små och medelstora företag.
Rapporten lägger även vikt vid kommande lobbyarbete. Ett av förslagen är att svenska myndigheter och företag mer aktivt än idag bör jobba på att placera ut egna nationella experter vid EUs institutioner, och även öka kontakterna med de svenskar som redan finns där.
Allt detta extraarbete tar förstås tid och kostar pengar, vilket Vinnova tolkar som att en årlig anslagsförstärkning om 200 miljoner kronor vore på sin plats. Det motsvarar en ökning med 20 procent av verkets budget.
Vid nyår avslutas EUs sjätte ramprogram, samtidigt som det sjunde tar vid. Och enligt Vinnova var det sjätte ramprogrammet lyckosamt för Sverige. Fyra miljarder kronor, motsvarande 4,5 procent av totalbudgeten, tillföll svenska aktörer. I drygt 1000 av de 5000 ingående projekten fanns svensk medverkan, och Sverige i förhållande till medlemsavgiften var Sverige det land som fick högst anslag.
