About / Advertise
Den slutsaten drar FN-universitetet i Maastricht, som undersökt Linux och annan öppen källkod för EU-kommissionens räkning. Europeiska företag använder idag öppen källkod som skulle kostat dem sammanlagt 12 miljarder euro att utveckla på egen hand.
Produktiviteten inom området öppen källkod är svår att mäta, eftersom det mesta av källkoden produceras gratis av frivilliga. Rapporten uppskattar det hittills globalt lagts ner 121 000 manår på produktion av öppen källkod, vilket under kommersiella villkor skulle motsvara en investering på 800 miljoner euro årligen.På 18-24 månader fördubblas användningen av öppen källkod i Europa. Den naturlagen har i alla fall gällt de senaste åtta åren, enligt rapporten .
Europeiska storföretag är dåliga på att utnyttja öppen källkod jämfört med amerikanska, enligt rapporten. Däremot finns många av utvecklarna i Europa vilket ger området en stor potential.
Öppen källkod är enligt rapporten bra för småföretagande och jobb. Bland annat eftersom modellen tillåter att värde adderas lokalt.
År 2010 skulle teoretiskt 32 procent av alla IT-tjänster kunna bygga på öppen källkod, enligt en vid definition, säger rapporten. Det skulle i så fall innebära att 4 procent av EU:s bruttonationalprodukt utgick från öppen källkod.
FN-universitetets utredare målar också upp hot mot öppen källkod. ”Vissa policygrupper” försöker genomdriva regleringar för att skydda gamla affärsmodeller, vilket gör det svårare att utveckla nya sätt. Rapporten ger exempel: Mediabolagen använder DRM-teknik på ett sätt som inte är kompatibelt med öppen källkod. Programvarupatent är svåra att förena med affärsmodeller där man använder öppen källkod. Och öppen källkod har kunnat utvecklas genom att Internet varit en jämlik spelplan mellan kommersiella och ickekommersiella intressenter – detta hotas genom att nätneutraliteten nu ifrågasätts av operatörer som differentiera bandbredden mellan olika tjänster över nätet.
Rapporten föreslår att användningen av öppen källkod ska stimuleras i utbildning, industri, forskning och standardisering. Ett av många förslag är att skattemässigt betrakta bidrag till öppen källkod som välgörenhet.
