Han har arbetat i företaget sedan 2004 och har erfarenhet av att driva uppstartsföretag, bland annat från Netgiro. NM Spintronics styrelse består i övrigt av Venkat Rao, Börje Johansson och Bo Wikström.
Nyheten att Venkat Rao lyckats få fram ett material (mangandopad zinkoxid) som var magnetiskt vid rumstemperatur fick stor genomslag i svenska medier i september 2003. Samtidigt som nyheten presenterades grundades också Nilsson Materials, senare omdöpt till NM Spintronics, för att kommersialisera upptäckten. Spinntronikmaterial har potentialen att revolutionera halvledarindustrin och planerna var yviga. Det bildades dotterbolag för att utveckla MRAM, röntgendetektorer liksom sensorer för sprängmedel.
Men det har varit trögt att ordna finansiering och det kommersiella genombrottet har låtit vänta på sig. Under alla år har representanter för bolaget spått att avtal med några av väldens största halvledartillverkare väntar runt hörnet och fortfarande lever hoppet:
– Inom en sexmånadersperiod ska vi ha ett bevis på att vi har en fungerande MRAM-applikation, säger Lennart Gillberg.
Pressad på vad det innebär svarar han:
– I slutfasen ska det ha skrivits ett avtal med industrin men jag kan inte säga hundraprocentigt att det blir så.
Hur som helst gör de nya pengarna att företaget kan öka tempot genom att anställa fler personer.
– Vi har anställt en teknisk chef. Tyvärr kan jag inte avslöja namnet men personen ska börja senast den 1 maj.
Dessutom vill företaget ha in en ekonomichef och en driftschef (COO), gärna med erfarenhet av halvledarindustrin.
Idag bedrivs verksamheten på KTH av fyra anställda. Sedan genombrottet 2003 har antalet användbara material ökat till över 30. Nu pågår arbete med att verifiera användbarheten och att ta fram en MRAM-cell.
– Det är en spinnfilterbarriär, en enklare läs- och skrivcell.
Enligt Lennart Gillberg har företaget lämnat in nio patentansökningar varav tre hittills är beviljade.
NM Spintronics affärsidé är att sälja licenser på sin teknik, i första hand till en halvledartillverkare. Att starta egen produktion skulle kräva en investering på många miljarder dollar.
Företaget har i flera omgångar försökt locka svenska småsparare att satsa pengar. I fjol sommar lyckades man få ett antal personer att skjuta till runt 2,5 miljoner kronor. De 13,5 miljonerna man nu tagit in är det andra steget i affärsplanen och i ett tredje steg, som ska vara avslutat inom ett år, ska bolaget börnoteras. För två år sedan var det den svenska NGM-listan som hägrade, nu är det Londonbörsens lista för små tillväxtföretag, kallad AIM, som är målet.
– Det skulle kunna ske på vilken marknad som helst men tekniken har så stor höjd att AIM är bäst för bolaget.
Lennart Gillberg vill inte säga hur mycket kapital man hoppas få vid en notering utan konstaterar bara:
– Det är ingen idé att gå på AIM om man har en värdering under 50 miljoner pund.
Han vill heller inte uttala sig om hur mycket kapital det behövs innan företaget kan stå på egna ben:
– Vi skulle kunna ha intäkter från betalande kunder redan i år.
Om profetiorna slår in den här gången eller om hela företaget mer är att likna vid ett kedjebrev återstår att se. Det enda man kan vara säker på är att det alltid är en lång och mödosam väg från ett forskningsgenombrott till en kommersiell produkt.
Läs även:
Spinntronikmaterial "nära genombrott"
Pyramidspel eller nästa Intel?
Många år kvar till spinntransistorn