Norska staten tänker förbjuda 18 substanser i elektronik och annan konsumentutrustning, med en lagstiftning som påminner om EUs RoHS-direktiv men som är betydligt mer långtgående. Den norska bestämmelsen kallas "Prohibition on Certain Hazardous Substances in Consumer Products", i branschen kallad PoHS eller Super-RoHS.

Elektroniktidningen har tagit del av ett utkast till lagstiftningen (se pdf-länk) som redan gått på remiss till EU och Efta. Enligt planen ska lagen antas den 15 december och träda i kraft vid årsskiftet.

Reaktionerna från industrin har inte låtit vänta på sig.

– Förslaget är fullständigt vansinnigt. Lagen skulle göra Norge utan elektronik från 2008 och föra landet tillbaka till en teknisk nivå som påminner om 1920-talet. Lagstiftarna verkar inte ha en aning om konsekvenserna av sitt förslag, säger Lars Wallin, Europas representant i den globala elektronikproduktionsorganisationen IPC.

Han påpekar att av de arton ämnena ingår sju i så gott som varenda el- och elektronikprodukt. Bland det mest intressanta är förbudet mot arsenik, vilket gör att halvledarmaterialet galliumarsenid (GaAs) som används i exempelvis mikrovågskretsar, ir-dioder, laserdioder och solceller blir förbjudet. Så gott som alla mobiltelefoner innehåller GaAs-komponenter, liksom GPS-mottagare och radaranläggningar. Förvisso kan de i många fall ersättas av andra halvledare i exempelvis kiselkarbid, men då skulle alla tillverkare tvingas ta fram särskilda versioner för den norska marknaden före den 1 januari 2008.

Föga förvånande är den norska IT-industrin också oroad över lagförslaget. Framför allt skjuter den in sig på idén att förbjuda flamskyddsmedlet TBBPA, samma medel som svenska Kemikalieinspektionen i fjol avrådde från att förbjuda i Sverige efter en konsekvensutredning. TBBPA används i 95 procent av världens mönsterkort.

I ett brev till Norges miljöminister Helen Björnöy hänvisar företrädare för norsk IT-industri till den svenska utredningen, som kom fram till att ett ensidigt svenskt förbud skulle få svåra ekonomiska och sociala konsekvenser utan att för den skull åstadkomma några miljövinster att tala om.

– Norge borde följa det svenska exemplet och avvakta EUs utredning om TBBPA. Ett ensidigt norskt förbud skulle ha allvarliga negativa konsekvenser för IT- och elektronikindustrin, samt för hela det norska samhället, avslutas brevet som är undertecknat av Per Morten Hoff, generalsekreterare för organisationen ICT Norway, Paul Chaffey, vd för teknikföretagarorganisationen Abella samt Synnöve Björke, vd för norsk konsumentelektronikhandels samarbetsstiftelse.

Det norska förslaget är på flera punkter striktare än RoHS. Till exempel tillåter RoHS en blyhalt på 0,1 procent, medan det norska förslaget sätter gränsen vid en tiondel så hög koncentration – 0,01 procent.

– Det finna inga blyfria lod som klarar den gränsen. Alla lod, även de som kallas blyfria, innehåller blyrester på några hundradels procent – det är lagligt enligt RoHS men inte enligt det norska förslaget, konstaterar Lars Wallin.

Förutom arsenik, bly och flamskyddsmedlen TBBPA och HBCDD förbjuds även kadmium samt vissa klorinerade paraffiner. De organiska tennföreningarna TBT och TPT förbjuds också, liksom doftämnena musk-xylen och musk-keton. Därtill ingår fyra ytbehandlingskemikalier och fyra andra ämnen – bisfenol-A, DEHP, pentaklorfenol och triclosan.

– Bisfenol-A är ett bindemedel som finns i nästan all plast, och flamskyddsmedlet HBCDD finns i all frigolit, gummi och epoxy. Om norrmännen förbjuder import av de ämnena blir det ju till och med brottsligt att åka till Sverige och handla mat - substanserna finns ju i alla livsmedelsförpackningar, säger Lars Wallin.

PoHS riktar sig framför allt till konsumentutrustning. Medicinsk utrustning och fordonselektronik är undantagen, liksom utrustning för livsmedelsproduktion. Som konsumentelektronik räknas allt som är ”avsett för konsumenter eller som rimligen kan förväntas användas av konsumenter” enligt lagutkastet.

Även vissa tillämpningar är undantagna från förbudet. Bland annat kan bly fortsätta användas i batterier, och kadmium får även fortsättningsvis användas för ytbehandling av kontaktdon och i batterier. Arsenik är också undantaget för batterier.

– Men arsenik finns i nästan alla komponenter och mönsterkort, det blir bland annat en restprodukt när kopparn ska fästas vid laminatet. Förbuden mot bly och arsenik räcker för att stoppa all elektronikförsäljning i Norge, säger Lars Wallin.