JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Energin lagras i pappersark

Amerikanska forskare har utvecklat ett pappersbatteri med elektroder av kolnanorör. Blod, svett, tårar eller urin fungerar som elektrolyt. Liksom ett vattenfritt, flytande salt.

Image
Nanokompositbatteri
Forskare vid Rensselaer Polytechnic Institute, New England, USA, har utvecklat ett nytt energilager som enkelt kan misstas för en svart papperslapp. Nanobatteriet är lätt, supertunt och böjbart för morgondagens elektronikprylar, som medicinska implantat och fordon. Det kan klippas, vikas, tvinnas eller staplas. Det är byggt av cellulosa till mer än nio tiondelar. Som elektroder och elektronlager fungerar rader av parallella kolnanotuber som också ger den svarta färgen.

Det fungerar vid temperaturer upp till 150 ºC och ner till minus 73 ºC, och kan tryckas som papper. En något udda funktion är att batteriet kan laddas med hjälp av mänskligt blod eller svett.

Ovanligt nog för ett energilager, kan pappret fungera som både ett batteri av litiumjon-typ och som superkondensator enligt forskarna, som publicerat sina rön i Proceedings of the National Academy of Sciences. Det innebär att det både kan generera en stadig ström under längre tid och en snabb, kraftig urladdning på kort tid.

– I allt väsentligt är det en bit papper, men det är tillverkat på ett intelligent sätt. Det är en helt integrerad anordning, med nanotubstrycket inbäddat i papperet som blötlagts i elektrolyten (en vattenfri saltlösning), sa Robert Linhardt, medförfattare och professor i biokatalys och metabolisk ingenjörskonst vid Rensselaer.

Förutom bärbar elektronik föreslår forskarna tillämpningar som bilar, flygplan och båtar för sitt lättviktsbatteri. Det kan gjutas i alla möjliga former, som en bildörr tillexempel. Och pappret innehåller inga kända miljögifter. Gruppen tryckte batterierna utan att lägga till elektrolyten, och har visat att svett, blod och urin också fungerar som elektrolyt. Och i och med att papper är biokompatibelt öppnas därmed möjligheten för kroppsimplantat.

Gruppen har patenterat uppfinningen. Nu arbetar de med att få upp effektiviteten och att utvärdera olika tillverkningstekniker. Målet är att hitta en metod som liknar den för hur man trycker tidningspapper.

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)