Svenska studenter öppnar nytt radiolandskap

Två Uppsalastudenter har öppnat dörren till ett nytt radiolandskap. Med nya metoder för laseroptik och kvantkommunikation har en europeisk forskargrupp låtit ett antal små antenner med digitala radioenheter utnyttja kända men tidigare oanvända symmetriegenskaper hos radiostrålning. På så sätt ger denna elektromagnetiska strålning mycket mer information än tidigare.

– Radiostrålning utgörs av elektriska och magnetiska fält som varierar i både storlek och riktning. Genom att inte kasta bort informationen om den momentana riktningen hos fälten öppnar vi för helt nya och effektivare sätt att utnyttja radiomediet, säger professor Bo Thidé, vid Uppsala universitet, som lett arbetet.

Resultaten har publicerats i en artikel den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Physical Reviwe Letters där den fick bidra till omslagsbilden. Artikeln har sitt ursprung i ett examensarbete utfört vid civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet, av studenterna Johan Sjöholm och Kristoffer Palmer, med Bo Thidé handledare.

Intressant med metoden är att för en given sträcka kan samma frekvens användas om och om igen utan att olika signaler stör varandra, enligt Bo Thildé. Då ställs begrepp som frekvensutrymme på ända och istället får egenskaper som en radiostråles skruvrörelse i rummet betydelse.

– Plötsligt har vi ett helt annat radiolandskap än vad vi varit vana vid, säger han.

Forskningen har väckt intresse vid SETI (Search for Extraterrestrial Intelltigence Institute), där forskare tror att intelligenta varelser i universum inte kommunicerar med så primitiva radiometoder som vi hittills använt här på jorden.

Tekniken har utvecklats inom sensorprojektet Lois i Växjö samverkan med det distribuerade radioteleskopet Lofar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Lois teststation i Växjötrakten ska nu kompletteras med nya stationer i Ronneby, sedan Kalmar, Lund och Poznan i Polen. I en ny antennkammare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala skall de nya radiometoderna testas och bedömas tekniskt. Det handlar om behandling av enorma mängder strömmande data och med en superdator köpt med pengar från IBM:s forskningsfond.

– Denna uppsats kommer troligen att starta en ny trend inom radioastronomin, siar Martin Harwit, känd professor i astrofysik vid Cornelluniversitetet i USA, i ett gratulationsmail till forskargruppen.

I USA diskuteras en anpassning till de nya metoderna för världens största radioteleskop i Arecibo, Puerto Rico. Vid Westerborkteleskopet i Nederländerna, pågår försök att få fram ny information om radiokällor i universum. En rysk jordbävningsvarnande satellit i omlopp kring jorden har den svenska radioutrustningen ombord. Och den internationella rymdstationen ISS får nästa år sin utrustning.