Det är mindre än vad Vinnova räknade med. En uppmaning tidigt i våras till forskarna att snabbt komma in med förslag enbart på elektronikhårdvara resulterade i 95 projektförslag med en budget på cirka en miljard kronor (länk) .
– Vi har lagt ned mycket arbete på ansökningsformuläret. Jag tror det har varit självrensande, om man har känt att man inte klarat vissa centrala fält i formuläret så har man inte gått vidare.
– Formuläret borde också kunna skapa rättvisa eftersom de personer som gör utvärderingen kan lägga svaren bredvid varandra och jämföra en given parameter, säger Ulf Öhlander.
Förslagen ska nu gallras ut i en trestegsprocess som beräknas vara klar i början av nästa år.
– Vi har mellan åttio och nittio bedömare och varje projekt bedöms av mellan fem och åtta bedömare.
I steg ett ska i första hand de ”banbrytande” kvaliteterna bedömas och när det är klart återstår troligen en tredjedel, eller 30 projekt. I steg två tittar man mer på kvaliteten i den förslagna forskningen vilket ska leda till ytterligare en halvering av antal projekt.
I det sista steget, som antagligen startar först efter årsskiftet ska de 10 till 15 mest banbrytande och samtidigt forskningsmässigt bästa projekten gallras ut. Varje projekt får en budget på mellan fem och femton miljoner kronor under en treårsperiod.
Vinnova har i denna utlysning valt att inte kräva medfinansiering från näringslivet vilket är det normala för verket.
– Vi har i stället för medfinansiering krävt att projektförslagen tydligt skall visa hur deras resultat kan nyttiggöras av svenskt systemindustri om cirka tio år. Detta för att vara tydlig med att det är behovsmotiverad forskning, säger Jonas Wallberg som är enhetschef för IKT på Vinnova.