Det är andra året i rad som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren rankar alla svenska lärosäten, förutom de med väldigt specialiserad inriktning som exempelvis de konstnärliga högskolorna.
Inte oväntat har reaktionerna på rankingen varit många. Många företagsledare har välkomnat att någon äntligen vågat utmana föreställningen om att universitet och högskolor inte bör rangordnas, medan några företrädare för akademin däremot har kritiserat modellen som använts och avfärdat initiativet.
- Jag tycker att den här rankningen är intressant, framför allt genom att det går att följa utvecklingen inom varje område år från år. Det innebär att vi kan använda underlaget i vårt eget förbättringsarbete, säger Jörgen Sjöberg, rektorns rådgivare på Chalmers.
Till skillnad mot många uppmärksammade internationella rankningslistor fokuserar den svenska rankingen på vilka behov näringslivet har när det gäller rekrytering och vidareutbildning av kvalificerad personal samt vilket behov näringslivet har av att ta del av den aktuella forskningen på lärosätet.
I modellen har man därmed identifierat åtta områden som värderats: effektivitet i grundutbildning, studentattraktivitet, pedagogiska resurser, lärarkvalifikationer, internationellt utbyte, attraktiv forskning för företag, effektivitet i forskarutbildningen samt forskningsproduktivitet.