About / Advertise
På fredag inviger Uppsala Universitet sitt tvärvetenskapliga forskningscentrum kring trådlösa sensornätverk kallat Wisenet, Wireless sensor networks. Centrat beräknas omsätta runt 40 miljoner kronor per år när det är fullt utbyggt och engagera mellan 50 och 60 personer.
- Det finns många som forskar på sensornätverk men vi vill angripa problemen tvärvetenskapligt. Det är nödvändigt för att sensornätverken ska bli användbara, säger Per Gunningberg som är professor i datakommunikation och föreståndare för Wisenet.Grundfinansieringen till Wisenet kommer från Vinnova som satsar 63 miljoner kronor under tio år inom ramen för det så kallade Vinn Excellence-programmet. Lika mycket ska komma från de företag som deltar, däribland Hectronic (inbyggda system), Senseair (CO2-sensorer), TNT-Elektronik (reglersystem), Triona (konsultbolag), Silex (mikromekanik) liksom Banverket och forskningsinstituten Sics och FOI.
I uppstartsfasen som sträcker sig över två år kommer man att fokusera på två projekt, ett för transporter och ett för vattenkvalitet. Planen är ett ta fram demonstratorer som till stora delar baseras på befintlig teknik. Näten kommer att bestå av mellan 64 och 256 noder.
För projektet kring vattenkvalitet är tanken att mätdata bli tillgängliga via Internet, en funktion som till exempel gör det möjligt för skolor att använda mätdata i sina projekt.
- Man ska kunna Googla på sensordata för att se hur vattenkvaliteten är.
När Wisenet är fullt utbyggt om ett par år räknar Per Gunningberg med att verksamheten ska attrahera ännu fler företag som vill starta nya projekt. Målet är att nå en omsättning på uppåt 40 miljoner kronor per år.
För att kommersialisera forskningsresultaten har Uppsala universitet bildat ett särskilt bolag kalla Wisenet Holding AB.
Uppsala universitet är inte ensamt i Sverige om att forska på sensornätverk. Ett liknande projekt finns bland annat på Mittuniversitetet kallat Sensible Things That Communicate.
- De är mer fokuserade på elektroniken. Vi är mer tvärvetenskapliga vilket är nödvändigt för att få sensorsystemen robusta och tillförlitliga.
Tanken på nätverk av små autonoma sensorer som kommunicerar trådlöst har funnits i mer än två decennier. Mycket av forskningen har finansierats av militären, särskilt i USA var man tidigt ute. Begreppet Smart Dust (Smart damm) myntades också i USA 1994 men dagens sensorsystem är lång ifrån små som sandkorn. En av alla de faktorer som hindrar storleken att krympa är batteriet.
- Ett knappbatteri räcker mindre än ett dygn om man sänder kontinuerligt men det räcker i tio år om man drar ned effektförbrukningen till 45 µW. Allt beror på vilka svarstider man vill ha.
I Per Gunningbergs vision är sensornoderna 5 x 5 millimeter eller större när Wisenet lider mot sitt slut om tio år. Allt beror på hur stora batterier de behöver.
