Naturvårdsverkets förslag om differentierade WEEE-avgifter får hård kritik från branschföreningshåll, som menar att ändringen inte löser de problem som finns med registret och dess tillhörande sanktionsbeloppen.
- Förslaget innebär en höjning av straffbeloppen för de flesta företag. Och företag som ännu inte registrerat sig får nu väldigt lågt incitament att göra det, säger Lena Norder på Elektronikindustriföreningen och IM-föreningen.
- Visst är det bra att de allra minsta företagen får sänkt avgift, men samtidigt är ju kopplingen helt borta mellan mängden producerad elektronik och avgiftens storlek. Och för de allra flesta blir det högre belopp, säger hon.
Hon menar också att förslaget riskerar att försvåra problemet för de företag som ännu inte anmält sig till WEEE-registret.
- Det sitter nog en hel del företagare där ute som hukat, och väntat på det nya förslaget. Systemet borde ha haft mekanismer i sig så att de som inte är registrerade ska få en rimlig chans att komma upp på banan utan att det ska kosta en halv miljon. Nu är risken stor att de hellre väntar eller avstår från att delta, säger Lena Norder.
Hur många företag detta rör sig om har hon ingen uppfattning om, inte heller hur ett idealt system skulle se ut.
- Men det måste vara mer balanserade avgifter, som står i paritet med försummelsens art. Och det borde finnas en koppling till produktionen, att bara använda företagets omsättning är inte rimligt, säger hon.
Tidigare kostade det 100 000 kronor att inte rapportera försäljning, om företaget omsatte mer än 100 000 kronor, och därtill 20 000 kronor att inte rapportera hur mycket elektronik som återvunnits. Totalt dömdes 82 företag att betala en eller båda av dessa avgifter.
Flera instanser reagerade starkt på att mindre företag kom i kläm i det systemet. Elektronikindustriföreningen och IM-föreningen uppvaktade såväl Naturvårdsverket som miljödepartementet, i likhet med Företagarförbundet och fler därtill. Med förslaget i förra veckan där avgiften kopplades direkt till företagets storlek - 10 000 för företag med omsättning under 10 miljoner kronor, 100 000 kronor för företag med omsättning upp till 50 miljoner kronor och 500 000 kronor för större företag. Naturvårdsverket ansåg sig därmed ha löst problemet.
- Vi tyckte vi fick gehör upp till ministernivå, men nu är vi besvikna. I själva verket har de ju höjt avgiften för de allra flesta. Är man ett försäljningsbolag behöver man inte vara särskilt många anställda eller sälja särskilt stora mängder elektronik för att nå upp till 50 miljoner kronor, konstaterar hon.
Elektronikindustriföreningen och IM-föreningen ska nu gå vidare och åter kontakta miljödepartementet och naturvårdsverket med sina synpunkter. Lena Norder understryker att båda föreningarna är positivt inställda till själva företeelsen med ett register över elektronikprodukter.
- Självklart ska vi begränsa mängden skrot, men det måste finnas rim och reson. Det här är så rätt tänkt men så fel genomfört, säger hon.