- Bortåt 100 olika projekt och satsningar har gjorts för att stimulera både killar och tjejer att välja teknik och tekniska utbildningar, så ansträngningar saknas inte, konstaterade debattens moderator, Stig-Roland Rask från KK-stiftelsen.
Ansträngningarna har dock hittills inte verkat bita. Exempelvis sa bara 57 procent av de gymnasiestudenter som tillfrågats i en minienkät inför paneldebatten att de kunde tänka sig att bli ingenjörer, trots att de gick det tekniska programmet.
Flera i panelen, som bestod av tre personer med erfarenhet från Stora Embeddedpriset, en teknolog från Mälardalens högskola, Maria Månsson från Elektronikindustriföreningen och universitetskansler Anders Flodström, förr rektor på KTH, förde fram att bilden av ingenjören måste breddas och att ingenjörens roll i samhället måste lyftas fram.
- Det är viktigt att visa att det inte bara handlar om att till exempel programmera dagarna i ända. Teknik är ett hjälpmedel för att förbättra samhället - se till att lyfta fram det, sa Petra Sundström, forskare på Sics.
- Vi måste visa upp mer hur ingenjörer jobbar. I förra veckan flög vi till Hong Kong, höll kurs för en kund i Kina i tre dagar och avrundade med att bli bjudna på en middag med kinesisk duva hemma hos en av kursdeltagarna. Ingenjörsyrket är ett jobb där man får resa mycket, ta helhetsansvar för projekt och jobba med kontakt och kommunikation, underströk Jacob Berg, grundare av företaget Popcatcher.
- Jag är övertygad om att export av sjukvård kan bli Sveriges nästa paradområde, och då behövs ingenjörer med humanistisk infallsvinkel. För mig finns inget större än att få se en patient som tillfrisknar med hjälp av teknik jag varit med om att ta fram, sa Cecilia Bergh på företaget Mando som gör äthjälpmedel för anorektiker och bulimiker.
Maria Månsson underströk hur viktigt det är att tidigt inpränta vikten av teknik.
- Vi behöver en dialog från förskolan för att förklara vad det här jobbet går ut på, och visa att det är vi som skapar framtiden, med nya innovationer och lösningar som gör livet enklare och roligare.
Hon fick medhåll av studenten Robert Ek i ambitionen att gå längre ner i åldrarna.
- Teknikundervisningen måste blir roligare. Och gärna börja tidigare, sa han.
Anders Flodström var bitvis inne på samma linje:
- Ta energifrågan - inte många tror att det är en teknisk utmaning. De flesta tror att det är politiska beslut eller ändrad livsstil som ska lösa det. På något sätt har ingenjörerna inte lyckats hävda sig i konkurrensen här, sa han.
Samtidigt värjde han sig mot att tunna ut det tekniska innehållet i ingenjörsrollen.
- Det är viktigt att vi slutar skämmas över att vi är ingenjörer. Säg att det är kul med teknik - för det är det. Vi måste ha en själ som är ingenjörens, det är en del av yrket.
Robert Ek, ingenjörsstuderande på Mälardalens högskola, berättade att han var den ende bland femton klasskamrater på gymnasiet som valde att läsa vidare på teknisk högskola. Han menar att vägen till ingenjörsyrket är en del av problemet.
- Alla på gymnasiet vet att det är mycket matte, fysik och andra tunga ämnen på tekniska högskolor. Det som inte kommer fram är att man också gör mycket annat, praktiska saker som hållfasthetsprov och programmering. Inte heller att det finns stora möjligheter att plugga utomlands, i Kina till exempel.
Vad är det då som behöver göras? Moderatorn Stig-Roland Rask föreslog en dokusåpa i ingenjörsmiljö, något som panelen dock inte tände på i någon större utsträckning. Att visa upp ingenjörsyrkets bredd och dess arbetsglädje var viktigare, ansåg panelen.
Anders Flodström menade att de som redan är ingenjörer bör berätta det oftare - "Carl-Henric Svanberg borde presentera sig som teknisk fysiker från Linköpings tekniska högskola" - och hoppades på en civilingenjör som statsminister. Maria Månsson underströk att företagen och näringslivet har ett jätteansvar.
- Företagen behöver bli mycket bättre på att öppna upp sig, och ordna praktikplatser och exjobb. Hela branschen behöver ta till sig detta, sa hon.