Nu har fem europeiska forskningscentra och två europeiska forskningsföretag gått samman i konsortiet Intopsens. Målet är att utveckla ett hårt integrerat optiskt biosensorsystem som kan användas för att identifiera bakteriestammar som orsakar blodförgiftning, men också den antibiotiska motståndskraft som bakteriestammarna har.
KTH står som koordinator för projektet, som finansieras med 2,6 miljoner euro inom EU:s sjunde ramprogram.
– Det är uppenbart att det behövs en diagnostisk plattform som snabbt kan identifiera förekomst och typ av smittosam mikroorganism, liksom den typ av antibiotiska resistensgener den bär på, säger Wouter van der Wijngaart, projektledare för Intopsens samt docent vid avdelningen för mikrosystemteknik på KTH i ett pressmeddelande.
Intopsens är ett multidisiplinärt projekt inom vilket man ska ta fram en demonstrator bestående av en kompakt polymer- och kiselbaserad fotonisk sensor som är CMOS-kompatibel. Här ingår utveckling och integration av fotoniska strukturer, elektronik, fluidik och biokemi för att skapa ett lab-on-chip-system som kan identifiera bakterier.
Det långsiktiga målet är lägga grunden till en sensorteknik som snabbt och enkelt kan användas av personal på intensivvårdsavdelningen för diagnostik. Risken för att dö när tillståndet övergått i septisk chock, ökar med sju procent för varje timme som en lämplig behandling försenas.
Förutom KTH är spanska Universidad Politécnica de Valencia, danska Århus University och Interdisciplinary Nanoscience Center, belgiska Universiteit Antwerpen och Universiteit Gent, brittiska Farfield Group samt finländska Mobidiag med i konsortiet.