25 kretsar som skakade världen
Signetics timer NE555 | 1971 |
Texas Instruments talsynteskrets TMC0281 | 1978 |
MOS Technologys mikroprocessor 6502 | 1975 |
Texas Instruments digitala signalprocessor TMS32010 | 1983 |
Microchips mikrostyrkrets PIC 16C84 | 1993 |
Fairchilds operationsförstärkare µA741 | 1968 |
Intersils vågformsgenerator ICL8038 | 1983 |
Western Digitals UART WD1402A | 1971 |
Acorns processor ARM1 | 1985 |
Kodaks bildsensor KAF-1300 | 1986 |
IBMs schackkrets Deep Blue 2 | 1997 |
Transmetas processor Crusoe | 2000 |
Texas Instruments digitala mikrospegel | 1987 |
Intels mikroprocessor 8088 | 1979 |
Micronas MP3-avkodare MAS3507 | 1997 |
Mosteks 4 kbit DRAM | 1973 |
Xilinx FPGA XC2064 | 1985 |
Zilogs mikroprocessor Z80 | 1976 |
Suns processor Sparc | 1987 |
Tripaths ljudförstärkare TA2020 | 1998 |
Amatis ADSL-chipset Overture | 1994 |
Motorolas mikroprocessor MC68000 | 1979 |
Chips & Technologies AT-chipset | 1985 |
Computer Cowboys processor Sh-Boom | 1988 |
Toshibas NAND-flashminne | 1989 |
Några av kretsarna är förstås givna på en topplista, som processorerna Intel 8088, Motorolas 68000 och Zilog Z80, liksom Texas Instruments digitala signalprocessor TMS32010 och Toshibas NAND-flashminne. Andra är mer obskyra, som Kodaks bildsensor som lade grunden till de digitala kamerornas framväxt och Tripaths ljudförstärkare, först i världen med att övertyga audiofiler om att halvledare faktiskt kan ersätta rör. En krets på listan - Computer Cowboys processor Sh-Boom - tillverkades bara i ett fåtal exemplar men har gått till historien för att den innehöll ett patent kring hur interna klockor kunde skruvas upp snabbare än moderkortets klocka, något som varenda processortillverkare alltjämt betalar royalty för.
Flera av kretsarna designades på 1970-talet men säljs alltjämt i miljonupplagor. Några, som IBMs schackkrets Deep Blue 2 och Texas Instruments talsynteskrets - en förutsättning för filmhjälten E.T. - är mer mediekändisar än kommersiella succéer. Noterbart är att Texas Instruments är enda företag som fått med mer än en krets på listan. Och att AMD saknas helt och hållet.
Listan kan förstås kritiseras, kanske främst för att den är oerhört dominerad av amerikanska bolag och av den digitala datortekniken, kryddad med ett par innovationer inom ljud och bild. Men varken militären, rymdfarten eller kommunikationsområdet är lika väl representerat, och bara två europeiskt företag, brittiska Acorn (numera ARM) och tyska Micronas, finns med på listan. Och bara ett japanskt, Toshiba.
Men precis som musiktopplistor alltid är subjektiva så ska väl listor över historiska halvledare också få ha personlig prägel.
Saknar du någon historisk krets i listan? Eller tycker du att någon ska bort? Kommentera gärna i rutan nedan.