About / Advertise
I all tysthet har det norska optokonglomeratet Ignis köpt lasertillverkaren Syntune för 40 miljoner norska kronor i nyemitterade aktier plus att företaget tar över skulder på 13 miljoner norska kronor. Totalt ger det ett värde på Syntune på cirka 62 miljoner svenska kronor.Det säger Björn Broberg som är en av grundarna och styrelseordförande i Syntune. Tillika är han också styrelseledamot i norska Ignis.
Men köpet som blev klart den 12 maj ställde hårda villkor på de nuvarande ägarna där Innovationskapital är störst med 42 procent av rösterna, Teknoinvest har 20 procent och Vision Capital har 16 procent. Ägarna tvingades skjuta till 25 miljoner svenska kronor i nytt kapital samtidigt som Ignis tar över skulder på 33 miljoner norska kronor.
I köpeavtalet värderas aktierna i Ignis till 5 norska kronor. Idag betalas aktien med lite över 3,5 norska kronor på Oslobörsen.
– Affären bygger på att man tror att Ignis ska vara långsiktigt för Syntune, säger Björn Broberg.
Med facit i hand kan man också konstatera att ägarna åtminstone på papperet fått tillbaka större delen av de lite drygt 70 miljoner svenska kronor de satsat i Syntune.
Rötterna finns i forskningsbolaget Acreo och verksamheten knoppades av som Altitun år 1997.
År 2000 köptes bolaget av kanadensiska ADC för hisnande 872 miljoner dollar. Efter tre år avvecklades hela den svenska verksamheten men nio före detta anställda ville fortsätta utveckla avstämbara lasrar och hade dessutom en ny variant i åtanke. De drog igång Syntune i januari 2003 och tog över ett patent från ADC. Patentet gällde en laser av typen ”modulated grating Y-branch” (MG-Y). Patentet ägs gemensamt av forskningsinstitutet Imec, universitetet i Gent och brittiska Gayton Photonics. MG-Y-lasern utvecklades inom EU-projektet Newton, New Widely Tunable Lasers for Optical Networks.
År 2007 lanserades den första kvalificerade produkterna och under fjolåret tog försäljningen ordentlig fart då den 12-faldigades från första kvartalet till fjärde kvartalet. Under fjolåret sålde Syntune 3648 lasrar till ett värde av 18,9 miljoner kronor. Men läget var långt ifrån rosenrött.
| Tvingades köpa fabrik Under 2008 blev Syntune tvunget att köpa in sig i indiumfosfidfoundryt Svedice i Järfälla där den avstämbara lasern tillverkades. De indiska ägarna Nest ville dra sig ur och även om Syntunes laser skulle vara processoberoende ville ledningen ha kvar produktionen nära utvecklingen. – Vi kunde välja att förlita oss på utländska foundries eller köpa in oss. Det var inget lätt val men med facit i hand var det rätt beslut. Infrastrukturen och alla mjuka värden blir kvar i Sverige, säger Björn Broberg, Efter affären i mars 2008 gjorde Syntune dessutom ett kapitaltillskott senare samma år i Svedice på 11 miljoner kronor vilket ökade ägarandelen och i februari i år löstes Acreos del in mot egna aktier så idag kontrollerar Syntune 93,1 procent av Svedice. Syntune är största kunden men det är långt ifrån tillräckligt för att fylla fabriken. Förlusten för Svedice landade på 16,8 miljoner kronor år 2008 och Syntune gick back med 45 miljoner kronor. Under 2008 fylldes Syntunes kassan på med på 15 miljoner kronor via en aktieemission plus att företaget fick en lånekredit på 4,3 miljoner euro. |
En komplikation i jakten på nytt kapital var stämningen från amerikanska JDS Uniphase som damp ned den 5 augusti förra året. Företaget stämde flera tillverkare och användare av avstämbara lasrar för patentintrång inklusive Bookham, Syntune, Ciena och Nortel.
– Det var jättesvårt att få tag på kapital och stämningen var ett problem som var olöst när vi diskuterade med olika finansiärer.
Även om Björn Broberg tror att Syntune skulle ha kunnat vinna en process tar det lång tid, kostar mycket pengar och gör kunderna osäkra. Nu har parterna gjort en förlikning och Syntune har modifierat sin laser något men inte betalat något skadestånd till JDSU.
Till slut blev det alltså Ignis som plockade upp Syntune. Ignis är ett konglomerat inom passiva optokomponenter med bland annat ett kiselfoundry i Danmark. Produkterna går i första hand till Asien och används för att få ut fiber den sista sträckan till konsumenterna, så kallad fiber till hemmet.
Tanken är nu att företagen förutom att nyttja varandras försäljningskanaler även ska utveckla produkter ihop.
– Det är lite som när man gick från att konstruera med diskreta transistorer till att använda integrerade kretsar. I nästa generations lasrar vill man lägga in funktioner som diplexrar och multiplexrar för att öka integrationsgraden, säger Björn Broberg.
Men dit är det några år och på kort sikt är det lönsamhet som gäller. Även om han inte vill säga någon exakt tidpunkt med tanke på dagens ekonomiska klimat antyder Björn Broberg att Syntune kan ha positivt kassaflöde redan nästa år.
