Programutvecklare begriper inte hur de ska få prestanda ur de nya multikärnorna. Nya utvecklingsverktyg har inte hjälpt. Så nu erbjuder sig Freescale att göra jobbet.
Så kan man lite tillspetsat beskriva Freescales lansering av Vortiqa (VortiQa), den första av en serie programvarubibliotek för olika tillämpningsområden.
Processorer har alltid levererats med drivrutiner, ibland även med operativsystem och allmänna biblioteksprogram. Men nu tar Freescale ytterligare ett steg upp och börjar leverera tillämpningsinriktade funktionsbibliotek.
Vortiqa innehåller nätverksprogramvara för kryptering, virtuella privatnät, virus- och spamskydd. Tillämpningen är inom produkter för allt från tjänsteleverantörer ner till småföretag och hemmanät.
Planen är att Vortiqa härnäst ska följas av motsvarande tillämpningsbibliotek för datalagring och multimedia.
Vortiqa är kompatibel med Freescales nuvarande plattformar för data- och kontrollplanet i kommunikationsplattformar. Det stöder operativsystemen Linux, OSE och VxWorks.
Den här typen av produkter skulle tidigare snarare ha tillhandahålilts av Freescales partners. Mycket riktigt härstammar Vortiqa från köpet av 150-mannaföretaget Intoto, som Freescale förvärvade i oktober år 2008.
Freescales nya giv är ett sätt att möta utmaningen från multikärnor, som ställer nya krav på programmeringsteknik både för att höja prestanda och för att spara energi.
Multikärnor har funnits länge. Det nya är att multikärnor nu ser ut att få en mycket bredare användning och att det därför krävs många fler som behärskar tekniken. Multikärnorna kan därmed komma att innebära en skjuts framåt för produktmarknaden för programvarukomponenter. De som inte kan själva, får köpa färdiglagat.
En av teorierna om Intels omtalade köp av programvaruleverantören Wind River häromveckan, är att Intel ska använda företagets expertis för att ta fram motsvarande optimerad programvara på hög nivå för sina nya arkitekturer.