– Det finns ett par etablerade "sanningar" i elektronikbranschen, som att utvecklingstakten skulle ha avstannat och branschen håller på att konsolideras. Är det så att Gordon Moore börjar se lite trött ut efter alla dessa år? undrade Wally Rhines retoriskt.

Han talade vid Mentor Expo i Stockholm, som i veckan avhölls för 18:e året i rad i regi av EDA-jätten Mentor Graphics. Och han visade data som på punkt efter punkt vederlade teknikpessimisternas åsikter om avstannande utveckling.

– Tittar man på hur snabbt antalet nya konstruktioner som görs i 45 nm och 65 nm växer så är kurvan snudd på identisk med äldre halvledarteknologier, konstaterade han.

Och han visade att detsamma gäller om man mäter antalet nyproducerade kiselskivor. Trots allt tal om lågkonjunktur.

– I juni var det ont om kapacitet för 45 nm-teknik, och inte mycket bättre för 65 nm. De nya kretskonstruktionerna ökar lika snabbt i volym som tidigare generationer, trots konjunkturnedgången.

Men hur är det då med konsolideringen? Håller inte branschen på att mogna? Storaffärer som Renesas och NECs fusion och AMDs köp av ATI indikerar ju en ökad konsolidering. Nej, även här visade Wally Rhines data som motsäger den allmänna uppfattningen.

– Det största halvledarbolaget på marknaden har omkring 13 procents marknadsandel. Idag är det Intel, men toppositionen har varierat genom årtiondena. Det intressanta är att ser man bakåt i historien har det största bolaget haft mellan 10 och 15 procent av marknaden, från 1972 till 2008.

Slutsatsen blir densamma om man tittar på de fem största eller de tio största. De fem största har haft omkring 35 procents marknadsandel sedan 1970-talet, och de tio största har aningen mindre sammanlagd andel idag än 1972.

– Det är inte mycket till konsolidering!

Inte heller på DRAM-marknaden, där ju stordriftsfördelar lär vara ett verkligt viktigt konkurrensmedel, har konsoliderats, hävdar Rhines.

– Oavsett om du mäter de fem största eller de tio största DRAM-bolagen så har de mindre sammanlagd marknadsandel idag än de hade för tio år sedan.

Slutsatsen blir sålunda att halvledarmarknaden som helhet inte konsolideras alls. Tvärtom finns hela tiden exempel på nya bolag bland de tio största. Och affärsmodellerna förändras radikalt.

– I fjol fick vi se det första fabrikslösa halvledarbolaget – Qualcomm – på topp-tio-listan. Och hälften av de tio största halvledarbolagen har en strategi där de ska äga så lite produktion som möjligt, berättar han.

Hur är det då med antalet asicar? Där kan inte ens Wally Rhines annat än konstatera att antalet nya asicprojekt halverats jämfört med toppåret 1997, då 16 000 asicprojekt drogs igång. Fast han ser detta faktum mer som ett utslag av teknikutveckling.

– Räknar man in antalet FPGA-projekt så ökar takten fortfarande. Och de asicar som görs säljs i högre volymer för totalt mer pengar, så marknaden har faktiskt ökat för asic och assp:er.

Att många halvledartyper är radikalt billigare idag än för några år sedan behöver inte heller vara något problem, menar han. Tvärtom skapas nya marknader när priserna går ner, som gör att volymerna mer än väl kompenserar för prisnedgången.

– Ta digitalkameran, där flashminnet och bildsensorn är de dyra komponenterna. Flashminnena har minskat i pris med i genomsnitt 64 procent om året. Och bildsensorn har gått från 25 till 3 dollar. Det kan förstås vara ett problem för den som gör 25-dollarssensorer, men när priset gick ner under 5 dollar så lyfte marknaden rejält. Och idag är bildsensorer 3 procent av halvledarmarknaden, jämfört med en halv procent när de kostade 25 dollar.

Men utvecklingskostnaderna då? Ökar inte de? Och är inte EDA-verktygen extremt dyra?

– Nej, så är det inte. Inte för branschen som helhet. Antalet konstruktörer ökar mycket sakta, men det sammanlagda antalet transistorer de konstruerar är idag 1000 gånger högre än 1985. Det är produktivitetsutveckling, det! Och EDA-branschen står bara för 2 procent av halvledarbranschen, mätt i omsättning, en siffra som legat konstant under många år.

Att kostnaderna drar iväg har istället att göra med att projekten ändrat karaktär. Förr var det kretsar som konstruerades, idag är det system. System innehåller mjukvara, och det går numera mellan två och tio mjukvaruingenjörer per hårdvarukonstruktör.

– I många företag görs mjukvaran alltjämt helt kundanpassat. Men inom mjukvara för inbyggda system kommer vi att få se samma utveckling som inom hårdvara, med allt mer standardisering för varje generation.

Att teknikutvecklingen avstannar anser han därmed vara ett avfärdat argument.

– Jag är optimist. Jag tror att vi får se halvledarvärldens omsättningskurvor peka uppåt igen inom kort, säger han.