Radiokretsar nästa för Energy Micro

Efter den lyckosamma lanseringen av extremt strömsnåla styrkretsar ger sig nu norska Energy Micro in på nästa område, rf-kretsar. Företaget siktar på att upprepa bedriften från styrkretsarna – målet är kretsar med en fjärdedel av energiförbrukningen jämfört med dagens bästa produkter.

I oktober lanserade Energy Micro vad man hävdade var världens strömsnålaste styrkretsar (länk). Under namnet Gecko presenterades då 22 versioner av 32-bitarskretsar baserade på Armkärnan Cortex M3. Kretsarna klarar enligt företaget fyra gånger längre batteritid än någon annan 8-, 16- eller 32-bitars styrkrets på marknaden.

Geir Förre

– Gensvaret blev oerhört positivt. Vi har besökt 300 företag och fått 50 design wins på ett kvartal. När de går i volymproduktion kommer de att tillsammans använda tio miljoner av våra kretsar om året. Och redan i år ska vi lansera ett trettiotal nya modeller, så vi kommer att ha över 50 varianter av vår styrkrets framme 2011, berättar vd Geir Förre för Elektroniktidningen.

Framgångarna har fått företaget att våga ta nästa steg. Nu är det rf-kretsar som står på tur, och även här är målet att minska effektförbrukningen till en fjärdedel av de bästa kretsarna som finns på marknaden idag.

– Våra kunder finns mest inom energiavläsning, fastighetsautomation, larm och säkerhet och inom medicinsk teknik. Och de använder ofta våra styrkretsar tillsammans med någon rf-lösning. Men där finns inte så många strömsnåla alternativ, säger Förre.

– De senaste månaderna har vi experimenterat en del, testat några olika koncept och gjort simuleringar. Vår slutsats är att vi kommer att kunna ta fram rf-kretsar som klarar målet på en fjärdedel av energiförbrukningen, säger han.

Det är framför allt på mottagarsidan de stora vinsterna finns att göra. Enligt Geir Förre har utvecklingen inom rf-mottagare de senaste åren faktiskt gått i motsatt riktning. Kunderna har krävt mer flexibla kretsar, med fler funktioner och kapacitet för flera typer av modulation. Konsekvensen har blivit att dagens rf-kretsar faktiskt drar mer energi än de gjorde för tio år sedan.

– Vårt mål är att bibehålla flexibiliteten, kvaliteten och användarvänligheten, men med lägre energiförbrukning. Och kretsarna ska inte bli dyrare heller, lovar han.

Han nämner fyra väsentliga faktorer för att nå målet. För det första krävs en helt ny arkitektur på rf-mottagaren. För det andra måste varje detalj i konstruktionen optimeras med energiförbrukning som högsta prioritet. För det tredje gäller det att välja rätt halvledarprocess. Och för det fjärde krävs bra programvara.

– Dålig mjukvara kan ödelägga fin hårdvara ur energisynpunkt, säger han.

De första rf-kretsarna ska nå marknaden 2011. Det handlar i första rummet om fristående kretsar, som ska paras ihop med lämpliga styrkretsar till tvåkretslösningar för kunderna. Om såväl rf- som styrkretsar ska energioptimeras krävs att de tillverkas i olika halvledarprocesser. Men Geir Förre säger att enkretslösningar också finns på agendan, dock längre fram i tiden.

Rf-kretsarna kommer att stödja en rad standardprotokoll, men företaget ska också utveckla egna protokoll som kräver mindre energi än dagens.

– Vi ser ingen dominerande branschstandard för protokoll bland våra kunder, och inte heller någon dominant inom realtidsoperativsystem. Men vi vill gärna medverka till att sådana standarder växer fram, säger Förre.

Att Energy Micro går in på rf-området är egentligen inte särskilt förvånande. Innan Geir Förre startade bolaget drog han igång rf-företaget Chipcon, som sedermera såldes till Texas Instruments. En stor del av Energy Micros personal var också med på Chipcontiden.

– Vi har lika mycket rf i vårt DNA som vi har styrkretsar. Och vi har alla kompetenser som behövs inom bolaget. Visst kommer vi att behöva rekrytera folk under året, men det är framför allt för att klara satsningen på styrkretssidan, säger han.

Han understryker att allt i de nya rf-kretsarna är nyutvecklat internt. Allt som hörde till Chipcon följde med i Texas Instruments köp, och inte heller har man något samarbete med något universitet eller någon forskningsinstitution.