About / Advertise
Efter omröstningen i EU-parlamentets miljöutskott i går är varken miljöorganisationer eller branschorganisationer riktigt nöjda med resultatet. Orsaken är att ämnen som PVC och bromerade flamskyddsmedel som TBBPA inte förbjuds samtidigt som formerna för hur ämnenas skadlighet ska bedömas förändras.
- IPC är bekymrad att den metodik som är beskriven i bilagorna som godkändes inte följer vetenskaplig praxis. Den föreslagna metoden saknar en rigorös, vetenskaplig metodik och kan därför leda till att nya substanser förbjuds utan att det gagnar miljön eller människors hälsa, säger branschorganisationen IPC:s miljöexpert Fern Abrams i ett pressmeddelande.Hon syftar på bilaga III i det nya RoHS-direktivet som innehåller en kandidatlista på ämnen för framtida förbud. I bilagan finns också beskrivet vilka kriterier som ska användas när man gör bedömningen. Bland annat ska man ta hänsyn till vad som händer när ämnena återvinns eller återanvänds. Bedömningen sker frikopplat från Reach som är EU:s kemikaliedirektiv.
- Tanken är att ämnena inte ska innehålla eller ombildas till skadliga ämnen när de återvinns, säger Frida Hök på miljöorganisationen Chemsec i Göteborg.
Ett sådant exempel är PVC-plast som omvandlas till dioxiner när det förbränns.
- Det är kanske inte ett stort problem i Sverige där vi har effektiva reningsanläggningar men en helt annan sak när man bränner plasten i mindre effektiva reningsanläggningar eller på gatan. Man kan också se att personer som arbetar med återvinning i Sverige har förhöjda halter av bromerade flamskyddsmedel.
Organisationen anser därför att både PVC och bromerade flamskyddsmedel uppfyller kriterierna i bilaga III men lobbyarbete från bland annat IPC stoppade ett totalförbud den här gången. Nu finns de istället med bland de ämnen som fortlöpande ska utvärderas om de ska förbjudas.
Ett nytt undantag som togs i går var produkter för förnyelsebar energi inklusive solceller. Vidare är vissa större installationer, industriverktyg, militärmateriel och fordon undantagna. Dessutom är det möjligt att ansöka om fler undantag under en övergångsperiod på 18 månader.
Hittills har det legat på kommissionen att ta upp undantagen för omprövning när de löper ut men i framtiden kan ansvaret hamna hos företagen. Ändringar med arbetet med undantagen kommer också att påverkas av Lissabonfördraget, då den tekniska arbetsgrupp, TAC, som hittills hanterat undantagen kommer att bytas mot en ny undantagsprocess.
- Många tror att det i praktiken inte blir så stor skillnad men på papperet ser det ut att finnas en möjlighet att kommissionen får mer att säga till om medan parlamentet får mer av en granskande roll, säger Theresa Kjell på Kemikalieinspektionen.
Nästa steg i beslutsprocessen blir att EU-parlamentet röstar om det nya direktivet. Datum är satt till den 5 juli. Därefter sker en förhandlingsprocess mellan rådet och parlamentet innan direktivet kan införlivas i lagstiftningen.
