Ett sådant minne måste dock kunna programmeras och läsas extremt energisnålt, eftersom energin tas från rf-fältet. Om brickorna dessutom är engångs – alltså bara används under en viss tid för en tillämpning – och tillverkas i mycket stora volymer är det fullt tillräckligt att använda ett så kallat Worm (Write once read many), menar de brittiska forskarna.
Worm är ett minne som kan programmeras en gång men läsas många gånger.
Ett extremt energisnålt Worm är också vad de tre britterna säger sig ha skapat embryot till. Minnet skrivs genom att man injicerar elektroner i en ledande polymer med hjälp av nanopartiklar av ZnO. Därmed minskar ledningsförmågan i polymeren permanent och ett isolerat tillstånd skapas. Forskarna hävdar att minnet programmeras med en effekttäthet på bara 0,1 W/cm2, vilket påstås vara hundra gånger lägre än vad dagens bästa Worm kräver vid programmering.
Anledningen till att den låga programmeringsenergi är att den ledande polymeren som används är positivt dopad. När elektronerna injiceras ”anti”-dopas materialet, varvid ledningsförmågan minskar.
– Vår forskning syftar till att skapa en lösning på hur man tillverkar Worm som kräver lite energi. Och hittills har vi uppnått en del uppmuntrande forskningsresultat, säger Jianpu Wang till sajten Physorg.com.