Exempelvis klarar den att skilja doften av vävnad med äggstockstumörer från frisk vävnad, enligt en nyligen publicerad artikel i tidskriften Future Oncology.
– Vi pratar om en träffsäkerhet på mellan 88 och 92 procent. Med dubbla antalet sensorer kan vi nå 95 procents säkerhet, vilket jag anser vara fullt tillräckligt vid till exempel cancerscreening, säger Thomas Lindblad, professor i fysik, i pressmeddelandet.
Därtill går analysen fort - 20 sekunder - och till en tiondel av kostnaden för konventionell gaskromatografi.
– Om näsan ska användas för att analysera cancer kostar den cirka 100 000 kronor, kommenterar Lindblad.
Betydligt billigare versioner kan tas fram för enklare behov, hävdar forskarna. En sensor som i en butik kan skilja skämda livsmedel från tjänliga behöver färre sensorer, och skulle kosta runt tusenlappen.
Andra tillämpningar näsan testats på är spårning av knark och sprängämnen åt tullen, för att blanda parfym och inom vinbranschen.
– Det är på timmen kritiskt att veta när vindruvor ska skördas för att vinet ska bli så bra som möjligt.
Ytterligare en tänkbar tillämpning är att snabbt kunna ta reda på om en köttbit kommer från gris eller nöt, vilket skulle kunna vara intressant för flera religiösa grupper.
Några planer om kommersialisering eller massproduktion nämns inte i pressmeddelandet.