Snabb svensk sensor sniffar koldioxid
Delsboföretaget Senseair har utvecklat en koldioxidsensor som mäter fyra gånger snabbare än alternativen. Utvecklingen har skett tillsammans med ett tyskt företag. Och redan finns fler intresserade kunder.– Den mäter fyra gånger snabbare än våra tidigare versioner – och vi är kända för att mäta snabbt – ändå är den lika noggrann, säger Björn Österlund, säljare på Senseair.
Responstiden är två sekunder, medan mätområdet är 0 till 5000 ppm.
Senseair utvecklar och tillverkar IR-baserade sensorer, i första hand för att mäta halten av kolväten i luft. Nykomlingen är inget undantag, men förmågan att mäta snabbt gör den lämpad för att exempelvis användas vid paketering av livsmedel som köttfärs för att upptäcka koldioxidläckage.
– Den kan användas för att snabbt skanna av om förpackningen läcker, säger Björn Österlund.
Andra exempel på hur sensorn kan användas är detektering av obehöriga i slutna utrymmen eller för att upptäcka läckage i industrimiljöer.
Den nya produkten är utvecklad för att passa in som en pusselbit i ett större system och utvecklingsarbetet har skett i samarbete med ett tyskt företag.
– Men redan har flera andra visat intresse för den. Vi har bland annat sålt denna sensor till Asien och ytterligare några företag testar den just nu, berättar Björn Österlund.
Det handlar inte om några jättevolymer än så länge, men det finns tillväxtpotential även i närområdet. Bland annat finns det ett tiotal tillverkare av maskiner för livsmedelspaketering i Tyskland och en knapp handfull i exempelvis Danmark.
– Annars är det USA och Asien som är våra stora marknader.
Om ett halvår är det också dags för företaget att börja volymproducera världens minsta sensor för mätning av kolväten – Senseair S8 – i sina lokaler i Delsbo. Minstingen visades upp redan i höstas för nyfikna besökare på den tyska elektronikmässan Electronica.
– Till hösten ska vi köra igång tillverkningen av vår lilla S8. Vi kommer att köpa in robotar till en helt ny produktionslina, att göra monteringen manuellt blir alldeles för dyrt, förklarar Björn Österlund.