Han hänvisar till att svenska elever har visat allt svagare resultat i de internationella undersökningarna Pisa och Timss. Svenska ungdomar ligger idag under genomsnittet, och långt efter ledarländerna Finland, Japan och Sydkorea.
Enligt Björklund finns framför allt fyra orsaker till de allt svagare resultaten. Många elever arbetar på egen hand utan att egentligen förstå vad de gör, menar han. Därtill är lärarna inte tillräckligt utbildade, vare sig i matematik eller i pedagogik, menar han. En fjärdedel av mattelärarna på gymnasiet saknar lärarexamen och knappt hälften av de som undervisar i årskurs 6-9 har behörighet i matematik. Slutligen menar Björklund att undervisningstimmarna i Sverige är färre än i andra länder, särskilt på lågstadiet.
Detta ska nu avhjälpas med en satsning värd 2,6 miljarder kronor under 2012-2015, med namnet Mattelyftet.
Hälften av pengarna ska gå till lärarutbildning. Mattelärare ska fortbildas, med inriktning på hur den dagliga undervisningen i klassrummet kan stärkas. Därtill ska mattelärare som saknar utbildning i ämnet erbjudas fortbildning, och lärare som helt saknar examen ska erbjudas vidareutbildning. Dessutom ska lärare som vill fördjupa sig i matematik genom forskarskoler kunna ta licentiatexamen.
Den andra hälften av pengarna går till att utöka antalet mattetimmar. I grundskolan ökas mängden matte med 120 timmar från höstterminen 2013. Detta väntas kosta 250 miljoner kronor per termin. I lågstadiet pågår redan en satsning för att eleverna där ska lära sig läsa, skriva och räkna. Under 2012 ska den satsningen förstärkas med 50 miljoner kronor inom just matematik.