Optistring Technologies grundades i fjol. Företaget ingår i affärsinkubatorn Sting – Stockholm Innovation and Growth – och affärsidén är att göra dagens solpaneler ännu mer energieffektiva.

– Vi har utvecklat en lösning som når en verkningsgrad på 99 procent när den omvandlar solpanelens likström till växelström för elnätet. Vi bränner alltså bara en procent av energin i systemet i förluster, säger Anders Lindgren, vd på Optistring och en av tre grundare.

Han medger att när företaget berättar för branschfolk om sin extremt höga verkningsgrad, så ställer sig alla frågande hur det går till. Men ännu är det lilla företaget inte redo att beskriva arkitekturen.

– Vi har en patentansökan på gång, men vi är ändå lite hemlighetsfulla kring hur vi gör. Anledningen är att vi hittills inte har sett någon annan som gör något som liknar vår lösning och vi är gärna först ut med den.

Finansiering I maj 2011 tilldelades Optistring Technologies 100 000 kr av Venture Cap Öst, när företaget vann den nyinstiftade Energipriset. Under hösten i fjol fick företaget dessutom 300 000 kronor från Vinnova inom ramen för det så kallade Vinn Nu-programmet. Företaget har även tagit ett villkorslån hos Almi.

Hemligheten ligger i själva omriktaren som omvandlar likströmmen från panelen till växelström. Det handlar om en ny omvandlararkitektur, byggd av diskreta komponenter som kan köpas av vem som helst. Hela konstruktionen upptar cirka 10 x 10 cm och placeras i den lilla svarta lådan som sitter på baksidan av alla solpaneler, dit sladdar ansluts.

Därmed är Optistring ytterligare en aktör i skaran av nydanande företag som gör effekthanteringen för solpaneler på modulnivå, eller så kallade MLPM-lösningar (module level power management).

Traditionellt har alla solpaneler i en installation seriekopplats, varefter helheten kopplats till en strängomriktare som omvandlar likströmmen till växelström. Men solpaneler är alltid lite olika – även om man försöker göra dem så lika som möjligt – så den optimala arbetspunkten skiljer sig alltid lite mellan olika paneler även då de utsätts för samma solljus. När förutsättningarna dessutom ändrar sig för de olika panelerna på grund av skuggor, smuts, snö eller annat blir skillnaden mellan deras optimala arbetspunkt ännu större.

Den seriekopplade lösningen har problemet att den svagaste länken – den för stunden sämsta panelen – påverkar hela installationens energiuttag. Genom modultänket kan man istället styra panelerna individuellt så att de alltid arbetar på ett optimalt sätt.

– Hittills har det funnits lite olika modullösningar där en kallad power optimiser och en annan kallad mikroomriktare är de två vanligaste, säger Anders Lindgren.

Lösningar med power optimiser kopplar in en DC/DC-omvandlare följd av en strängomriktare. Verkningsgraden sjunker i varje steg, så den blir inte jättehög. Mikroomriktare fungerar på liknande sätt, men varje omriktare har full omriktarfunktionalitet från lik- till växelspänning.  

– De system som hittills utvecklats har i bästa fall en verkningsgrad på 97 till 98 procent. Det slår vi med minst en procentenhet. Vi mer än halverar förlusterna.

Men det är inte enbart den höga verkningsgraden som Optistring ser som sin styrka, utan förmågan att styra och övervaka panelerna individuellt är en viktig del i helheten. Det gör att man enkelt kan se om en panel gått sönder eller inte levererar vad den ska av annan orsak.

– Det ger också ökad säkerhet. När solen skiner på paneler som är seriekopplade får man en ganska hög spänning ut från strängen. Börjar det brinna när solen skiner på ett hus med sådana paneler får man ställen på taket där det finns 500 till 1000 volt. Eftersom vi sätter elektronik på varje panel kan vi stränga av utgången om det skulle börja brinna, förklarar Anders Lindgren.

Att konceptet med hög verkningsgrad och robusthet verkligen fungerar har Optisting lyckats visa – först i ett nedskalat system och nu arbetar man på ett fullskaligt system.  

– Vi har byggt elektronik som motsvarar tjugo panelinstallationer. Men ännu har vi inte testat med paneler, utan vi använder panelsimulatorer och kör elektroniken i labbet.

Planen är att få till en första pilotinstallation uppe i värmländska Glava Energy Center i vår. Det ska bli ett förenklat, men ändå fullt fungerande system.

– Ett år senare siktar vi på att ha grejer framme som man verkligen kan producera, så det är rätt snabbt vi planerar att marschera, säger Anders Lindgren.