SSF sponsrar energieffektivitet

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, lägger totalt 80 miljoner kronor på fem projekt inom programmet Energirelaterade material. Kraftfullare batterier, effektivare kraftkomponenter i kiselkarbid och lysdiodsbelysning baserad på nanotråder är några exempel vad forskningspengarna väntas leda till.

När SSF delar ut pengar är det två krav som projekten måste uppfylla. Dels ska de ha hög vetenskaplig kvalitet, dels ska de ha strategisk relevans. Det senare innebär att forskningen ska kunna nyttiggöras för svensk industri inom 5 till 15 år efter det att projektet avslutats.

I detta fall har även hög energirelevans lagts till på kravlistan. Det märks också tydligt i de projekt som nu får 16 miljoner vardera under fyra år.

Professor Lars Samuelsons forskargrupp på Lunds tekniks högskola är en av fem som tilldelas forskningspengar. Gruppens mål är att skapa direktverkande lysdioder i de fyra grundfärgerna genom att använda nanotråar av olika halvledarmaterial istället för att använda blå lysdioder med re-emitterande fosfor, som är den dominerande tekniken idag. Tanken är att skapa lysdioder som kan nå betydligt högre ljusutbyte än 200 lm/W, som marknaden har som mål för år 2020. Forskningen sker i samarbete med lysdiodföretaget Glo i forskningsbyn Ideon.

Kiselkarbid är ett annat populärt material när det talas energieffektivitet. Erik Janzén, vid Linköpings universitet, vill med sin forskning öka förståelsen för bland annat laddningsbärarnas livstidsbegränsande defekter i kiselkarbid, vilket på sikt kan resultera i att kiselkarbid kan ersätta nuvarande material i många låg- och högfrekvenskomponenter. Forskargruppens fokus är främst på energibesparande elektronik för användning i kraftdistribution och i anslutning av förnybara energikällor till kraftnätet samt för hybridbilar.

Hybridfordon är också något som intresserar Kristina Edström, på Uppsala universitet, som nu får bidrag för att ta fram kraftfulla batterier med miljövänliga material som passar för hybridisering av tunga fordon och som utnyttjar kylvattentemperaturen från motorn. Projektet kommer att drivas med en industrigrupp från AB Volvo, Scania, Höganäs, ABB, Husqvarna, LiFeSiZe, LUTAB och ETC samt i samarbete med Chalmers och KTH.

KTH är dessutom bas för två av de andra projekten som nu uppmärksammas. Dels Ulf W. Geddes forskning som syftar till att ta fram en högspänd likströmskabel, en HVDC-kabel, som tål högre spänning än dagens 320 kV och även kan överföra höga effekter över långa avstånd. Dels Muhammet Topraks forskning kring på skalbarhet och låga kostnader i termoelektriska material. Hans forskning fokuserar bland annat på nya metoder för att omvandla spillvärmen i stora värmeväxlare till elektricitet.