Linköpingsforskarna har lyckats få det tunna kolmaterialet grafen att växa på kiselkarbid vid högre temperaturer än andra. Med högre temperatur får man högre kvalitet på materialet.
Med dagens befintliga utrustning kan Graphensic hantera kiselkarbidskivor med en diameter på 50 mm, men metoden skulle mycket väl kunna användas med större skivor.
– Vi har jobbat med kiselkarbid i många år och är experter på materialet. En fördel med kiselkarbid är också att det kan användas som en aktiv del i själva komponenten som ska tillverkas, sa Mikael Syväjärvi till Elektroniktidningen i mars förra året när företaget startade. (länk)
Processen som nu kommersialiseras ger ett lager kolatomer på kiselkarbid.
Kombinationen grafen-kiselkarbid är högintressant för elektronikindustrin. De kommersiella användningsområdena finns framför allt inom snabbare kommunikationselektronik.
Men man räknar också med att bidra till forskningen inom värmeavledande kolnanorör och solceller.
Företaget knoppades av från Linköpings universitet och backades i somras upp av Innovationsbron med en kvarts miljon kronor för att bygga upp en egen produktionskapacitet.
Nu kommer Energimyndigheten med ytterligare en påse pengar så att man kan ”höja visionen med en erfaren entreprenör”, som det står i Graphensics pressmeddelande.
- Finansieringen ska användas till en arbetande styrelseordförande. Vi ska titta på alternativ under de närmaste månaderna, säger Mikael Syväjärvi, en av grundarna.
De andra två är Rositza Yakimova och Tihomir Iakimov.
Grafen är det tunnaste material som hittills framställts av människor.
På samma sätt som exempelvis grafit, diamant och kolnanorör är grafen uppbyggt av symmetriskt hopfogade kolatomer, men bara i ett eller ett fåtal atomlager.
Den tvådimensionella strukturen ger materialet en speciell karaktär: det är töjbart, genomskinligt, starkare än diamant och leder elektrisk ström.