JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Raspberry Pi ska locka barn till elektroniken

Pete LomasRaspberry Pi ska locka barn till elektroniken

EMBEDDED WORLD Den enorma responsen på Arm11-modulen Raspberry Pi, tog upphovsmakarna – en brittisk stiftelse – på sängen. Men utbildning är fortfarande det centrala målet med kortet. Det säger en av stiftelsens grundare, Pete Lomas, till Elektroniktidningen.
Peter Lomas ger en lång intervju med Elektroniktidningen och avslöjar bland annat hur man spränger atombomber med hjälp av Raspberry Pi och hur det låter när hans tioåring trollar i spelet Minecraft.

Vid en liten ceremoni i distributören Farnells monter på mässan Embedded World i Nürnberg får Pete Lomas och Andrew Robinson från Manchester University,  som tagit fram ett IO-pluginkort för Pi, ta emot en gigantisk Raspberry Pi-tårta och en guldstjärna för ”Årets produkt” från Farnell.

– Embedded World – det här är det event där det första Raspberry Pi-kortet släpptes, konstaterar Pete Lomas.

Kortet har fått ett enormt kommersiellt genomslag – men från början var det tänkt som en utbildning i digitalteknik.

– Och det har inte ändrats! Lite grand kanske framgången har distraherat oss – vi trodde vi skulle tillverka 20 000, men det blev en miljon.

Han sänder ett tack till Farnell och andra partners som hjälpte till att snabbt möta explosionen i efterfrågan – som lyckades sänka Farnells webbplats vid lanseringen.

– Men vi har alltid fortsatt att fokusera på utbildning. Det har aldrig försvunnit från dagordningen, säger Pete Lomas

– Och tänk också såhär: utbildning är inte bara det som pågår i skolan. Ungdomar samlas efter skolan i hobbyföreningar, scoutrörelsen bygger robotar, och det finns moddare och hackare som samlas på kongresser som Raspbery Jam och lär från varandra. Det är inget som sker i klassrum, men det är utbildning.

Arbetet med att få in Raspberry Pi i den schemalagda undervisningen fortsätter. Den ideella organisationen Computing at School har bland annat tagit fram ett kursupplägg för intresserade lärare.

När jag gick i gymnasiet hade vi tillgång till en svensk dator, ABC80, med en IO-box med reläer, så en Raspberry Pi med IO-kort är inte helt nytt?

– Just det! Det fanns en tid när eleverna faktiskt utbildades i digitalteknik. Men det har ändrats, I dag får de bara IT-kurser som lär ut ordbehandling och kalkylblad, säger Pete Lomas.

– Vi försöker ge  digitalteknik samma status som matematik och kemi. För det här är viktigt i en modern allt mer uppkopplad värld. Det är en typ av kompetens som kan ge dig en bra karriär.

En undersökning visade att de flesta projekt kring Raspberry Pi även involverade hårdvara, och inte bara mjukvara.

– Även den som använder Raspberry Pi direkt-ur-lådan som ett billigt mediacenter – vilket är populärt – kanske filosofiskt fortfarande är den typen som är nyfiken på att öppna lådan och se vad man mer kan göra med den.

– Vi försöker ge barnen en smak av vad hård- och mjukvarukonstruktion innebär. Hela generationen kommer inte att vara intresserad. Men kanske några procent av dem går vidare och blir konstruktörer – och kanske korsutvecklare som förstår sig på både hårdvara och mjukvara.

Pete Lomas berättar om en Hello World-tillämpning på Raspberry Pi som handlar om att få en katt att röra sig på skärmen och att få en lysdiod att blinka.

– Nästa steg är att göra så att lysdioden blinkar och katten rör sig när du trycker på en knapp. Och sedan har du dem fast, skrattar Pete Lomas.

 – Deras knapp får knappen att röra sig! Sedan skriver de program som rör katten med en joystick. Och sedan börjar de tävla mot varandra. Och låter de knappen utlösa en atombomsexplosion – sådana är barn, skrattar han.

Raspberry Pi kan köra det populära svenska världsbyggarspelet Minecraft.

– När min tioåring upptäckte att han kunde bygga strukturer i Minecraft genom att skriva programkod, istället för att promenerar runt och släppa block för hand – det var en stor upplevelse!

Hur kunde Raspberry Pi bli så stor?

– Jag skulle vara miljardär om jag visste svaret på det! Det handlar om flera saker. Någon berättade om projektet på sin blogg, vilket fick en virusliknande spridning – vi fick 600 000 besök – inte illa för en dator som inte ens existerade.

– Det är säkert också viktigt att vi är en välgörenhet – folk är mer beredda att bjuda på sin egen tid. När vi plötsligt fick det ”hemska” problemet att tillverka 250 000 Pi så var det enkelt att övertala partners och företag att hjälpa till.

– Och så har det uppstått ett nätverk som hjälper till att sprida budskapet. Så det är viral marknadsföring som skapat vår framgång. Det har inte skett så mycket under vår egen kontroll, säger Pete Lomas.

Att licensen för Raspberry Pi inte är riktigt lika öppen som det svensk-italienska åttabitarskortet Ardunio skyller Pete Lomas bland annat på licensregler utanför deras kontroll vad gäller grafikkretsen.

– Men det hindrar inte att man använder Raspberry Pi som komponent. Jag ser det såhär: den är tillräckligt öppen för att man ska kunna göra vad man vill med den.

Det finns också ett praktiskt hinder mot hobbymodifieringar – kortet använder tillverkningsteknik som inte ligger på hobbynivå.
 
– Du kan inte gå ner till elektronikbutiken och köpa komponenter och mönsterkort och sätta ihop en Raspberry Pi.

Men den som vill bygga ett kompatibelt kort möter inga lagliga hinder?

– Nej inte alls. Så länge du inte kallar det för ”Raspberry Pi”. Vi har inga ambitioner att dominera en marknad. Det enda pluginkort vi släppt själva  är kamerakortet, och det är för att det krävde en tät integrering med processorchipet.

– Vi överlåter åt andra att bygga tillbehörskort. Det finns projekt som gör detta – för IO, rörelsesensorer, wifi, GPS, motordrivning, analoga kort, realtid, med mera.

– Och boxar! Hundratals! Från en pappkartong för en dollar som man viker ihop, till ett gjutet aluminiumblock för 70 dollar, tror jag det kostar, säger Pete Lomas.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)