– För ett år sedan när vi visade vår teknik för potentiella kunder i Asien var beskedet väldigt tydligt. De ville se en fungerande prototyp, sa de. Nu är den framme, säger Johan Tingsborg, ansvarig för affärsutveckling på Lightlab, men för många säkert mer känd som före detta chef för Infineons svenska verksamhet.

Utvecklingen av prototypen har skett i Taipei i Taiwan, där företaget har 15 anställda. Där sätter man även samman själva ljuskällan. I Sverige har formgivningen skett, liksom elektronikutvecklingen. Även här har företaget 15 anställda.

Elektroniktidningen är först på plan att se den nya skapelsen, som jämfört med dagens lågenergilampa är helt fri från miljöfarliga ämnen.

– Vi siktar in oss på allmänbelysning. Vår lampa ska vara ett alternativ till dagens lågenergilampor som är på väg att fasas ut på grund av att de innehåller kvicksilver. Samtidigt kompletterar vi LED-lampor, som är för dyra för många idag, säger Jan-Erik Lennefalk, vd på Lightlab.

Lampans funktion bygger på två fysikaliska fenomen: fältemission och katodluminiscens.

I stort  går det till så att elektroner alstras i en kall katod, de emitteras och när de träffar insidan av ett lampglas – belagt med ett lager lyspulver (luminiscerande skikt) samt ett tunt transparent ledande skikt – bildas ljus. Lyspulvret avgör vilka färger man får ut, som ett sorts RGB-filter.

– Tekniken är baserad på elektronexcitation till skillnad mot lågenergilampor som nyttjar fotonexcitation som kräver kvicksilver och vakuum. Vi behöver bara vakuum, säger Jan-Erik Lennefalk.

Lampans miljövänlighet matchas även av dess energieffektivitet som företaget påstår är i klass med lågenergi- och LED-lampor. Den slukar cirka en sjättedel av den energi som en vanlig glödlampa kräver. Samtidigt har nykomlingen, enligt Lightlab, bättre ljuskvalitet än lågenergi- och LED-lampor. Likaså kan den återvinnas fullt ut.

Ytterligare fördelar jämfört med lågenergilampan är att Lightlabs lampa kan slås på direkt. Den behöver alltså inte någon tid på sig för att ge fullt ljus. Och den kan dimmas.

Priset påstås dessutom hamna i samma härad som lågenergilampans.

Lightlab grundades redan 1996, som en avknoppning från Chalmers. Efter ett antal brokiga år, med börsnotering redan 2000, fick företaget en ny organisation för två år sedan. Detta efter att i stort sett hela ledningen bytts ut under år 2010 och 2011. Lightlabs största enskilda ägare är Östersjöstiftelsen i kombination med Gålöstiftelsen. Tillsammans äger de drygt 21 procent av företaget.

Det Lightlab utvecklat kan ses som en prototyp till en plattform bestående av två delar – dels elektroniken som genererar en spänning på 5kV för att sätta fart på elektronerna, dels katoden som alstrar ljuset.  

Enligt Jan-Erik Lennefalk har det varit en utmaning att konstruera elektronik som ger tillräckligt hög spänning och även hög energieffektivitet. Idag gör Norrtälje Elektronikpartner elektronikkonstruktionen, baserad på Lightlabs specifikationer och komponetval.

Utvecklingen av katoden och katodprocessen sker internt i Uppsala och i Taipei, där man koncentrerar sig på att ta fram en billig kemisk tillverkningsprocess.

– Katoden är en del av vår kärnverksamhet. Den är baserade på en patenterad nanostruktur av zinkoxid och den vill vi gärna hålla i ett fast grepp, säger Jan-Erik Lennefalk.

Prototypen som hittills utvecklats ger en energieffektivitet under 50 lumen per watt. Det räcker inte fram.

I industrialiserings- och pilotproduktionsfasen som företaget nu går in i är målet att vässa den kemiska processen att nå över 50 lumen per watt innan årsskiftet.

– Lyspulvret sätter gränsen för energieffektiviteten. Just nu arbetar vi med att förbättra ljusutbytet i det röda spektrumet för att göra lampan mer effektiv, säger Johan Tingsborg.

Samtidigt siktar man på att öka livslängden hos lampan – som idag påstås vara cirka 4 000 timmar – till 6 000 timmar innan årets slut.

I en andra generation, som väntas nå marknaden år 2015, ska energieffektiviteten nå över 80 lumen per watt medan livslängden då ska ha skruvats upp till över 10 000 timmar.

– Stora asiatiska lamptillverkare ser positivt på vår teknik.Speciellt kinesiska företag som idag gör lågenergilampor. De vill ha ett billigt framtidsalternativ och de gillar inte alla licenskrav som kommer med LED-lampor, säger Jan-Erik Lennefalk.

Hur affärsmodellen ska se ut är inte hugget i sten.

– Vi kan tänka oss olika affärsmodeller, beroende av kund. Dels kan vi låta andra tillverka delkomponenter, dels kan vi licensierar ut hela tekniken. Men det senare kräver en pålitlig partner, säger Johan Tingsborg.