JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Repliksvar till Anders Sjölund: Hur ska forskardrivna företag ­kunna lyfta?

I marsnumret av Elektroniktidningen frågar sig Anders Sjölund varför inte fler svenska elektronikföretag lyfter (länk). Han pekar bland annat på de blygsamma statliga FoI-investeringar som görs inom elektroniken. Som jämförelse får fordonsindustrin tio gånger så stora anslag. Anders Sjölund efterlyser en starkare och långsiktig satsning på elektroniken. En satsning som inte bara fokuserar på finansiering och forskning utan lika mycket på metoder att ta forskningen till marknaden. Vi kan bara instämma men vill också lyfta blicken ytterligare.
Elektroniken är en basfunktion, en helt nödvändig beståndsdel, för i princip all industri. Telekom, fordon, bio- och medicinteknik liksom gruv- och processindustrin är bara några branscher som inte klarar sig utan avancerad elektronik. Elektroniken är dessutom en viktig möjliggörare i arbetet att lösa framtida utmaningar som den ökande energiförbrukningen, behov av distribuerad sjuk- och hälsovård liksom hållbara transporter.

Sverige har genom åren, trots sin litenhet, etablerat sig som ett elektronikindustriland med spetskompetens i världsklass. Något att glädjas åt, förundras över och framför allt – ta tillvara och utveckla. Men istället riskerar vi nu att tappa vår position. När till exempel World Economic Forum för tolfte gången presenterade sin rankning av de bästa IT-nationerna, Networked Readiness Index, hade Sverige backat från en första plats till en tredjeplats. Etta är numera Finland följt av Singapore.

”Smartare elektroniksystem* för Sverige” är namnet på den forsknings- och innovationsagenda som sedan hösten 2012, på VINNOVAs uppdrag, arbetar för att elektroniken ska bli ett nationellt, strategiskt innovationsområde (ett så kallat SIO) med start våren 2014.

I bred samverkan – Acreo Swedish ICT, branschorganisationen Svensk Elektronik, Chalmers, KTH, Swerea IVF och PhotonicSweden – kartlägger vi elektronikindustrin med statistiska metoder, workshops ihop med företag, enkäter och djupintervjuer. Vi tittar på exportstatistik, EU:s framtidsstudier och relaterade undersökningar. Allt för att bygga vår kommande SIO-ansökan på tung kunskap om hur elektronikindustrin mår och vad den behöver, men också för att belysa elektronikens roll och betydelse för svenskt näringsliv och samhälle i stort.

Just nu analyserar vi alla data men vi har redan kunnat konstatera att elektronikindustrin står för en betydande del av svensk sysselsättning och BNP. I Sverige finns ca 30 000 företag som antingen producerar elektronik eller är direkt beroende av elektronik för sina produkter eller produktion. Vi ser att vår agenda adresserar tre av de sex nyckelteknologier som utpekas av EU; Mikro- och nanoelektronik, fotonik och nanoteknologi. En framtida SIO inom elektronikområdet kommer därmed ytterligare att stärka Sveriges position i Europa.

Vi ser också att elektronikindustrin står inför stora utmaningar som att skapa ekosystem för att bättre hålla ihop värdekedjan (FoU-konstruktion-tillverkning), kompetensutveckling och kompetensförsörjning likosm branschens innovationskraft.

Svensk industri är ryggraden i den svenska ekonomin, för en hållbar tillväxt och en tryggad välfärd. Men det är elektronikföretagen som bär upp stora delar av svensk industri. En betydande och långsiktig FoI-satsning på elektroniken är därmed en satsning på hela AB Sverige.

* Med elektroniksystem avses elektronik, mikromekanik och fotonik.

  
Leif Ljungqvist
Acreo Swedish ICT


Lena Norder
Branschorganisationen Svensk elektronik
för hela gruppen ”Smartare elektroniksystem
för Sverige”

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)