1946 kom 603 Electronic Multiplier som var den första kalkylatorn som sattes i produktion och den följdes av 1948 års IBM 604 Electronic Calculating Punch och den i sin tur följdes av IBM:s första maskin som var speciellt designad för en serverhall: Card-Programmed Calculator från 1949.
Under 1950-talet lanserades åtta nya modeller men det var på 1960-talet som stordatorn blev riktigt stor. Då lanserade IBM System 360 och det blev starten för stordatorns guldålder.
Under 1960-talet lanserade IBM arton modeller i 360-serien och tolv andra modeller. Under 1970- och 1980-talet ökade spännvidden ännu mer med totalt över 70 olika stordatormodeller.
På 1990-talet lanserades 64-bitarssystemet 390 och i början av 2000-talet den nya stordatorserien Z Series med Linux som programspråk.
Det är bara i Sverige som man säger ”stordator” i stället för att översätta det engelska ordet ”main frame” till något passande svenskt.
Att det blev stordator i stället för ”huvuddator” var för att skilja de stora datorskåpen från dåtidens minidatorer, som i och för sig var ganska stora men inte lika stora som de gigantiska skåp som rymde stordatorns minnen och centrala processorenhet.
I dag är stordatorerna hjärtat i bankernas transaktionsverksamhet. Enligt IBM har 92 procent av världens ledande internationella banker en stordator från IBM i sin verksamhetskärna och stordatorer hanterar dagligen ungefär 30 miljarder affärstransaktioner.
IBM menar att stordatorerna nu går in i en ny era i och med ökningen av så kallad cloud computing, virtualisering och konsolidering av applikationer.
Under två timmer från klockan 14 New York-tid till klockan 16 ska fem framstående IBM-personer tala om stordatorns välsignelse och framtid.
Länk till den webbaserade utsändningen här.