KTH:s nuvarande superdator Lindgren invigdes 2010. Den nya blir 4–5 gånger snabbare och ska enligt planerna tas i drift mars 2015.
– Det kan tyckas vara en kort tid för så mycket pengar. Samtidigt går utvecklingen av superdatorers beräkningskapacitet i ett rasande tempo. De behöver uppgraderas eller ersättas ofta så att svenska forskare kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga i vår globala värld, säger Erwin Laure, föreståndare för KTH:s superdatorcentrum.
– Förr handlade det om teraflops, nu är det petaflops som gäller. Ja, den nya ska väl överskrida en petaflops, säger Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC.
En petaflops är 1015 (en miljon miljarder) flyttalsoperationer per sekund.
Den första petaflopsdatorn hette Roadrunner och byggdes av IBM i USA år 2008. Idag finns petaflopssuperdatorer i Kina, USA och Japan.
KTH gör superdatorberäkningar på strömningsmekanik, klimatmodellering, plasmafysik, materialforskning och simuleringar på molekylär nivå.
Snic betalar 100 miljoner kronor, KTH 60 miljoner och industriella samarbeten ger ytterligare 10 miljoner.