Vävnaden var simulerad. Sensorn har en sida på 1 mm och sitter på ett kretskort.
Innan årsslutet ska forskarna har låtit tillverka en integrerad krets och planterat in den i en mushjärna.
Mindre sensorer öppnar nya möjligheter till implantat i organ där det inte finns så mycket plats. Litenheten gör också implanteringen i sig enkel.
En elektrod fästs på människokroppen nära implantatet för skicka data till och läsa data från det. Forskarna undersöker bland annat vilken moduleringsteknik de ska använda för sändningen. Och de tror att ledning genom mer än 2 mm vävnad är möjlig om mottagarens känslighet justeras.
Forskarna hoppas det ska bli möjligt att plantera in flera stycken sensorer i en människohjärna för att studera neural interaktion.
På längre sikt fantiserar de om direkta gränssnitt mellan hjärnan och sensorn där sensorn används omedvetet.