Nytt EMC-direktiv ska räta ut frågetecknen

I våras uppdaterade EU åtta direktiv inklusive EMC-direktivet. Men inga gränsvärden höjdes och inga nya produkter togs med. Förändringarna handlar i stället om förtydliganden, som att importörer och distributörer omfattas. Vidare ska kriterierna för hur testhusen får sin ackreditering liksom hur marknadskontrollen utförs bli likartade i alla länder.

För större företag innebär det uppdaterade EMC-direktivet 2014/30/EU inget nytt. De arbetar sedan många år med att säkerställa att produkterna uppfyller kraven. Däremot finns det säkert en del små importörer som inte insett att de omfattas. För dessa kan det nya EMC-direktivet som träder i kraft den 20 april 2016 innebära en överraskning.
Elsäkerhetsverket planerar därför en informationskampanj så fort direktivet är implementerat i svensk lagstiftning.

– Tidigare var det lite luddigt, det stod till exempel bara ”tillverkare”. Nu står det tydligt att importörer och distributörer omfattas, säger Henrik Olsson på Elsäkerhetsverket.

Ett annat förtydligande handlar om vad som ska ingå i den dokumentation som visar att produkten uppfyller EMC-direktivet. Tanken är att skapa förutsättningar för jämn kvalitet i en produktfamilj.

– Det kan handla om en strålkastare där man byter ut en switchtransistor för att göra produkten billigare och förbättra prestanda men inte tänker på att det påverkar EMC-egenskaperna.

När det gäller gränsvärdena är det inga förändringar. Den som provat enligt en produktstandard kan fortsätta med det och detsamma gäller den som testat enligt en harmoniserad standard.

Precis som tidigare gäller att dokumentationen sparas i tio år.

En nyhet är att EU nu specificerar procedurerna för hur ett testhus blir ackrediterat. Idag skiljer det från land till land och eftersom det går lika bra att testa en produkt i vilket land som helst blir konkurrensen mellan testhusen inte rättvis om kraven för ackreditering skiljer, resonerar EU.

Många blir säkert glada att höra att ribban för marknadskontrollen ska höjas. I Sverige har marknadskontrollen alltid varit förhållandevis omfattande medan det i en del andra länder är betydligt slappare. Här vill EU-kommissionen ha likartade arbetsmetoder i alla länder.

Elsäkerhetsverket köper in mellan 350 och 450 produkter per år. Av dessa testas 50 till 70 enligt EMC-direktivet. I vissa andra länder inskränker sig marknadskontrollen i bästa fall till att granska dokumentationen för ett antal produkter.

– Vi har redan märkt att det blivit mer aktivitet i alla länder och vi har haft besök här i Kristinehamn från sju länder som vill lära sig mer om hur vi gör i Sverige, säger Martin Gustafsson.

Elsäkerhetsverket har ett enkelt labb som används för att ge en snabb indikation om produkten avger för mycket störningar. I så fall skickas den till ett ackrediterat testlabb för vidare analys.

– Har vi stött på frågetecken så börjar vi med att begära in dokumentation.

För det kan vara så att produkten satts på marknaden enligt någon äldre standard, och därmed uppfyller produkten de krav som fanns när den sattes på marknaden. Annars utfärdas ett försäljningsförbud. Normalt kräver inte verket att produkten ska återkallas, den åtgärden tas mest till om produkten inte uppfyller lågspänningsdirektivet och kan vara farlig för användaren.

Verket fokuserar på ett eller ett par produktområden i taget och samarbetar med andra länder genom att utbyta resultat.

I år ligger fokus på växelriktare till solcellsanläggningar. Resultaten av granskningen presenteras i artikeln nedan.

Samtidigt sker en växande del av försäljningen direkt från andra världsdelar, främst Asien. Den här typen av Internethandel omfattas inte av direktiven även om säljaren har en svensk hemsida. Har bolaget ingen verksamhet i Europa går det inte att ställa till svars för undermåliga produkter.

Elsäkerhetsverket visade på problemet förra våren genom att köpa in några lysdiodslampor och USB-laddare från utomeuropeiska Internetsajter. Vissa visade sig vara direkt livsfarliga att använda medan andra genererade störningar.

Med resultaten i hand gjorde Elsäkerhetsverket en framstöt till EU-kommissionen.

– Vi har fått lite respons och frågan finns på kommissionens agenda, men det är svårt att veta vad som händer. Det har i varje fall bildats arbetsgrupper med deltagare från EU och Kina för att komma framåt, säger Martin Gustafsson.