JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Kemi vill se hårdare regler för mjukgörare

Kemi: hårdare regler för mjukgörare

Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tittat på användningen av misstänkt fortplantningsstörande eller hormonstörande ftalater och kommit fram till att de åtgärder som är på gång i EU:s så kallade tillståndsbilaga inte kommer att räcka. Tillsynen över företagen måste skärpas i alla EU:s medlemsstater anser myndigheten.
Ftalater används i alla möjliga produkter från leksaker, påsar, byggvaror och möbler till kläder och elektronik. Den allra största användningen av ftalater är som mjukgörare i PVC (polyvinylklorid). I EU dominerar de högmolekylära ftalaterna (DINP, DIDP och DPHP) medan andelen DEHP (lågmolekylär ftalat) är relativt liten, cirka 10 procent.

På den resterande världsmarknaden är det i stället DEHP som dominerar med nästan 50 procent av marknaden, medan andelen högmolekylära ftalater och icke-ftalater är ungefär lika stora, skriver Kemi.

Många ftalater är klassificerade som fortplantningsstörande och tretton ftalater finns upptagna på kandidatförteckningen i Reach. Fyra av dessa (DEHP, DBP, BBP och DIBP) finns dessutom på tillståndsbilagan (bilaga XIV, Reach). Utöver dessa fyra ftalater är det bara DIPP av ftalaterna på kandidatförteckningen som har registrerad användning i EU.

Enligt Kemi finns det i många fall bättre alternativ som dessutom är överkomliga i pris.

Inom elektronikområdet används ftalater främst i isoleringen till elektriska kablar och ledningar. Det handlar om mjukgjord PVC som används i cirka 25 procent av alla kablar och ledningar för elektriska ändamål som tillverkas i Europa.

I Sverige finns det sex större tillverkare av kabel, enligt Kemi. En del av dem gör egna PVC-sammansättningar och använder ftalater som inte finns med på kandidatförteckningen.

Ungefär 50 procent av kablarna är PVC-kablar och den andra hälften är halogenfria (det vill säga fria från PVC). Övergången går dock långsamt trots att prisbilden uppges vara likvärdig.

Enligt Kemi används cirka 20 000 ton PVC-kabel i den svenska kabelindustrin. I en kabel är cirka 50 viktprocent plast.

Hela utredningen finns här (länk).

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)