Det är därför det till exempel kan vara svårt att sova när man bor på hotell, ljuden är helt enkelt inte de vi är vana vid hemifrån. Särskilt utsatta är sjuka och äldre men även om många inte tror det så påverkas även sömncykeln hos barn av ljud. Dessutom leder buller till högre blodtryck liksom hjärt- och kärlsjukdomar.
En stor bov i städerna är trafikljuden från bilar, bussar och lastbilar. Vid låga hastigheter är motorljudet det dominerande, först vi 50 km/h eller mer tar ljudet från däcken över för en personbil. För en buss sker det någonstans mellan 60 och 70 km/h, medan det för en lastbil kommer först vid 80 km/h eller mer.
– Det finns undersökningar som visar att buller kostar 0,35 procent av EU:s BNP i form av kostnader för isolerfönster, bullervallar, tjockare fasader och liknande åtgärder, säger Janos Turcsany.
Tilläggas kan att i dessa 0,35 procent ingår inga sjukvårdskostnader.
Andra metoder för att komma till rätta med bullret är att sänka hastighetsgränserna, att använda ”tyst asfalt” eller ha bilfria områden. Om man minskar trafikljudet går det att återerövra områden som idag är för bullriga för att bo i alternativt kan man ge innevånarna bättre service i form av busslinjer som dras närmare ytterdörren än idag.
– Dieselmotorn får dessutom byggnaderna att vibrera, elmotorer har inte de frekvenserna.
En sak som diskuterats är om elfordon måste avge någon typ av ljud för att inte trafikolyckorna ska öka.
– Även om man adderar ljud blir det inte samma sak som en bullrande dieselmotor och när bussen kommit upp i fart behövs det inte, säger Janos Turcsany.