JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Fasters ljudmixer tävlade mot elektrisk rullbräda

Egenproducerat vatten som renas av solljus, joner som steriliserar sår, en rullbräda som går på elektriciet, och en ljudmixer som till och med faster Märtha klarar av att använda. Elektroniktidningen presenterar fem förtjänstfyllda bidrag till den svenska elektronikbranschens pris Embedded Award. 

Ingen av dem vann. Vinnaren, som varnar för utryckningsfordon via bilradion, presenteras i en egen artikel, här (länk).

När vinnaren meddelades i en ceremoni vid Embedded Conference Scandinavia igår, fick dessa fem bidrag snällt sitta kvar i publiken och applådera.

Men det kan inte ha varit ett enkelt jobb för juryn. Studenbidragen var som vanligt av hög kvalitet. Lagen kom från Mälardalens högskola, Hägskolan i Halmstad, Kungliga tekniska högskolan, och Agstu.

Inte bara bilar kan rulla på el

Linus Sandström på Högskolan i Halmstad har tagit fram en elektrisk motor för större skateboards, så kallade longboards. 

Han skulle lika gärna kunna ha satt en elmotor på en sparkcykel eller en kundvagn. Eller en soffa. För hans poäng är att det finns fler rullande föremål därute som kan vara intressanta för eldrift än de bilar alla pratar om idag. 

– Vill man sälja ett elfordon till en individ då gäller det att visa något som individen är intresserad av. Det handlar ju om att få individen att välja ett alternativ till bilen. Om man tycker det är kul att åka longboard eller sparkcykel kanske det är lättare att göra bytet, säger Linus Sandström. 

Samtal pågår med en svensk tillverkare av elcyklar som funderar över att tillverka en el-longboard som en ”golf board” som drar dig över greenen. En fördel mot en golfbil är att en longboard inte är en bil och därmed lyder under enklare regleringar. 

Prislappen för en Linus Sandströms el-longboard skulle kunna hamna under tiotusen kronor. Han kan inte peka på något genidrag i den egna konstruktionen utan är snarare mest förbryllad över att kommersiella alternativ idag faktiskt kostar tre gånger mer. 

Longboards är en större och längre typ av av rullbräda som är enklare för nybörjare att ta sig fram på. 

Moster Märthas modulära mixer

Märtha är namnet på en ljudmixer som optimerats med ett enda mål, att  vara extremt enkel att använda. 

Det finns minst lika många moster Märta som mixar ljudet på morgonmässan, som det finns flamboyanta discjockeys, men dagens mixerbord är designade efter de senare. 

Jörgen Filipsson är före detta student på FPGA-mästaren Lennart Linds yrkeshögskola Agstu. 

Han broadcastar alla ljudkanaler i ett gemensamt Ethernät. Kanalerna jobbar i 96 kHz vilket ger plats för ett hundratal kanaler. Samma lokal kan ha flera mixers. Exempelvis en för scenljud och en för högtalarsystemet, och kanske till och med en för varje musiker i orkestern. 

Protokollet är Jörgen Filipssons egen konstruktion. Datalänkarna är Ethernet men anslutningsdonen är inte RJ45. Han ser ett mervärde i att inte vara kompatibel med något av de existerande protokollen för audio över Ethernet. 

– Jag vill inte köra en standard. Det här är ett separat system, jag vill ha koll på läget, inget som stör. 

Samma filosofi betyder att ett användargränssnitt i form av en pekskärm är en del av produkten, istället för att låta mixern styras av en app, som Elektroniktidningen dristar sig att föreslå. 

– Nej, inget operativsystem och ingen padda som ska uppgraderas. Det här systemet ska kunna leva i tio, tjugo år. Att använda sin egen Ipad vore väl häftigt just nu. Men om fem år? Då finns inte den där rackarns paddan längre. 

Det finns ännu ingen skarp produkt under utveckling. Han tänker sig att en sådan skulle kunna åtta ingångar och en utgång per nod och drivas av Power over Ethernet. 

Nästa utvecklingssteg för produkten kan bli att lägga in scenstyrning, för att exempelvis styra lampor eller växla in bilder.

Eget dricksvatten billigare än flaskvatten

Sunwell från Högskolan i Halmstad renar dricksvatten från bakterier genom att låta det rinna genom ett plaströr som släpper igenom UV-ljus.  Tekniken är ett alternativ till att köpa dricksvatten på flaska. 

System som renar vatten med UV-ljus finns redan. 

– Det nya är att vi försöker får ner priset för att kunna erjuda det till exempelvis en medelklass i Nigeria, säger Jonas Sundmark. 

Det kan finnas vatten draget till huset, men så kontaminerat att det enda det duger till är att spola toaletten och duscha. Dricksvatten köps istället på flaska, vilket är dyrt. 

– I Honduras kan en familj på sju personer betala upp till en månadslön per år för att få tag i rent vatten. 

Den familjen är målgruppen och skulle kunna betala av vattenrenaren på ett till två år. 

– Vi fokuserar på en medelklass. Det här är inte till för de absolut fattigaste. Första steget är att få till en produkt som kan nå marknaden. Därefter kan vi börja fundera på en basic-version till fattigare människor. 

Vattenkvaliteten verifieras inte dynamiskt, utan precis som det gäller klorrening räknar man baklänges – att en viss volym klor per liter eller en viss UV-exponeringstid ska göra jobbet. 

Sunwell visar upp en manshög modul. Ytan domineras av en rad parallella genomskinliga plaströr som vatten rinner igenom. I änden sitter en solcell som levererar 20 watt och driver elektroniken. Poängen med solcellen är framför allt att den är stabil, vilket elnäten i de länder produkten riktar sig till inte är. 

Den första versionen av produkten gjordes som ett exjobb. Idag konstruerar Sunwell den tredje generationen som ska gå vidare från prototyp till en industriellt tillverkbar produkt. Och så ska den bli användarvänlig så att kunden exempelvis ska kunna byta ut ett rör som går sönder. 

Målet är att version tre garanterat ska kunna leverera 20 liter dricksvatten om dagen. Version två testas i Honduras för att ge mer kunskap om kapaciteten eftersom olika länder ger olika resultat. I test i Sverige dog alla bakterier inom tre timmars exponering för solljus. I kontrollexperiment, som i mörker, dör bakterierna inte alls. 

Joniserad luft för desinficering

Plasmaqure från en studentgrupp på Högskolan i Halmstad (HH) har tagit fram en maskin som desinficerar med hjälp joniserad luft. 

Metoden ska kunna ersätta behovet av antibiotika vid bakteriella öron- och hudinfektioner. Idén har hittills bara använts i forskning. Det finns inga kommersiella produkter. 

Luft blåses genom en plasmakammare och joniseras. Luftstrålen fokuseras på ett område på kroppen, vilket desificerar ytan. När pumpen startar känner man en doft av ozon, vilket är en biprodukt vid joniseringen. 

Instrumentet ska testas hos veterinärer. 

Automatisk golfbollsplockare klipper gräset

Poki från KTH plockar golfbollar på eget hand, på en driving range, utan behov av slingor i marken. Den utnyttjar högprecisions-GPS med noggrannhet på centimeternivå. Som bonus fungerar den som gräsklippare. 

Rutten programmeras på en dator och kan optimeras när som helst. 

Idag plockas bollarna upp manuellt med en golfbil och upplockningsdiskar, vilket är dyrt och störande. 

I produkten finns både mekanik och elektronik. Gruppen har till exempel svarvat sina egna hjulaxlar och lager. 

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)