Det har länge funnits bra metoder för att bedöma kvaliteten på ljuskällor, som exempelvis ledlampor, men så fort man lämnar den kontrollerade labbmiljön och ger sig ut i verkligheten är det i princip bara intensiteten i en punkt som brukar mätas.
– Det är väldigt torftigt, säger Truls Löwgren på Brainlit.

Företaget har en skyddad mätmetod som tar hänsyn till en mängd parametrar. Metoden är baserad på Dan-Eric Nilssons forskning. Han är professor i zoologi med inriktning på synorgan och har studerat det mesta från maneter till primater. 

Men ljuskällan är bara en av alla de komponenter som påverkar ljusmiljön. Utformningen och färgen på väggar, tak och golv liksom möbler och växter är andra saker som påverkar hur vi upplever ljuset.

Truls Löwgren

– Dessutom kan vitt ljus sättas ihop på många sätt. Stora delar av spektrum kan saknas även om vi upplever ljuskällan som vit, säger Truls Löwgren.

Ett klassiskt exempel är tomater som ofta ser bleka ut i kylskåp med billig ledbelysning eftersom en stor del av det röda spektrat saknas.

Men ljus är så mycket mer än statiska mätvärden. Ta en solig sommardag utomhus och en källare med nakna ljuskällor. Den ena gör oss på bra humör medan vi sällan trivs i den andra.

– Det handlar inte bara om hur många lux det är. Utomhus är ljuset dynamiskt, det ändras under dagen.

Exakt hur det påverkar oss eller djuren är en frågeställning som sysselsätter forskarna. De vill mäta fysiologisk och psykologiska aspekter av ljusets inverkan på människor och behöver ett instrument som kan dokumentera alla relevanta aspekter av ljuset på ett repeterbart sätt.

Samtidigt är riktlinjerna eller gränsvärden för vad som kan anses vara en bra ljusmiljö otillräckliga. Ett undantag är intensiteten i kontorsmiljö där det ska vara 600 lux över skrivbordet för att man ska kunna läsa utan att anstränga sig. Med det säger ingenting om hur trivsam den ljusmiljön uppfattas.

– Vi gör mätvärdena tillgängliga så att folk blir medvetna. Ambitionen med mätaren är att utveckla och etablera en ny metod som ger en bättre uppfattning om ljuskvaliteten i olika ljusmiljöer.

En fråga att fundera på är hur resultaten ska presenteras så att de går att ta till sig snabbt.

– Ljus är intuitivt för männi­skor samtidigt som det är komplext. Det finns många aspekter som gör det luddigt att bedöma. Vi måste hitta på ett sätt att åskådliggöra det grafiskt eller ha rekommendationer för hur miljöer ska utformas.

Instrumentet ska mäta bland annat intensitet och färgspekt­rum men också från vilket håll ljuset kommer, det vill säga rumsupplösningen. Dessutom har kontrasten betydelse för hur vi uppfattar ljusmiljön. Ett intensivt ljus kan tyckas vara bra, men allt för skarpa skuggor, dvs stor kontrast, kan samtidigt leda till att det blir svårare att läsa. Samtidigt uppfattar vi en miljö utan kontraster som tråkig och livlös.

Målgruppen är primärt människor som arbetar med ljus och ljussättning men också forskare och intresserade privatpersoner. Ytterligare en målgrupp är de människor som sysslar med arbetsmiljöfrågor.

– Till att börja med vill vi använda metoden för att få en uppfattning om hur olika ljusmiljöer ser ut och hur de skiljer sig åt.

Instrumentet kommer att ha en sensormatris för att en mätning inte ska ta mer än några sekunder. Hur många bildpunkter den slutligen kommer att få är en av alla aspekter som återstår att bestämma.

Utvecklingen stöttas av Vinnova med två miljoner kronor till den första fasen som har till syfte att visa att konceptet fungerar. Att ta mätaren till en kommersiell produkt som kostar några tusenlappar kommer att ta ett par år till.

Tilläggas kan att företagets första produkt är ett dynamiskt ljussystem för bland annat skolor och kontor som styrs på intensitet och färgtemperatur. Brainlit har en egenutvecklad formel för hur det ska göras på ett optimalt sätt så att de som vistas i rummet presterar mer och sover bättre.