– Huvudbudskapet är att allt är på plats för att de första operatörerna ska kunna slå på 5G redan i år. Lanseringen vi gör idag bygger vidare på det vi lanserade förra året, säger Joakim Sorelius som är ansvarig för mobilnätsprodukter.

Därmed har Ericsson ett komplett utbud av hård- och mjukvara för den första versionen av 5G, även kallad 5G New Radio, som klubbades strax före jul.

Av de 20 nya radioprodukterna är ”Street Macro” den intressantaste. Det är en komplett basstation av det lite mindre slaget som ska ge bättre kapacitet i storstadsområden där möjligheten att placera ut fler makroceller på taken är begränsad.

– Microcellerna har typiskt runt 5 W i uteffekt medan makrocellerna har 20 W eller mer. Street Macro har en uteffekt i samma härad som en makrocell men den mindre storleken gör det lättare att hitta platser på exempelvis husfasader eller lyktstolpar där operatörerna kan placera dem utan att de väcker uppmärksamhet.

Täckningsmässigt hamnar de närmare makro- än mikroceller. Beroende på höjden över marken, frekvensbanden och den omgivande miljön är räckvidder uppåt en mil fullt möjliga.

Street Macro kommer i första omgången i tre modeller. Två är avsedda för högre frekvensband, 28 GHz och 39 GHz. De har 128 korspolariserade antennelement (128 för sändning och 128 för mottagning) av samma typ som utvecklats tillsammans med IBM och som Elektroniktidningen skrev om i våras.

– Man behöver ha så här många antenner för att göra en smal lob som når långt och ger hög kapacitet, säger Joakim Sorelius.

Basstationen Streetmacro 6701 innehåller förutom antenner och radio även basbandet.

En tänkbar tillämpning är fast bredband till hushåll, en tjänst som amerikanska Verizon ska lansera under året.

En annan street-produkt är AIR 4455, som är en tvåbandsprodukt avsedd för dagens frekvensband inklusive 2,1 GHz. Den har fyra korspolariserade antennelement.

Samtidigt med lanseringen av den nya basstationen avslöjar Ericsson att alla radio-produkter som sålts sedan år 2015 går att uppgradera till 5G New Radio med hjälp av kommande mjukvara. Det gäller 150 produkter som redan finns hos 190 operatörer. 

Tanken är att uppgraderingsmöjligheten ska få operatörerna att bygga ut kapaciteten i sina LTE-nät redan nu för att kunna konvertera dem till 5G i befintligt spektrum.

Samtidigt har möjligheten liten praktisk betydelse i det korta perspektivet. LTE-näten kommer att leva kvar länge och de första 5G-näten kommer antagligen att vara avsedda för speciella tjänster i högre frekvensband, som fast bredbandsanslutning. 

– Som med alla övergångar kommer 5G att så småningom att migrera in i de frekvensband som redan används.

Det går att göra på olika sätt. Man kan avsätt ett helt band till 5G och flytta befintligt 4G till ett annat. Det räcker med en mjukvaruinstallation för detta. Det går också att låta 5G växa in i ett 4G-band för att så småningom ta över helt. Även det går att göra med befintlig radio och ny mjukvara.

– År 2023 räknar vi med att 20 procent av abonnemangen är 5G, då kommer det att vara användbart att kunna konvertera för att förbättra täckningen.

Mobilnät är inte bara basstationer. Det bakomliggande core-nätet med tillhörande mjukvara är minst lika viktiga komponenter för att det ska bli ett fungerande 5G-nät. Även här passade Ericsson på att avisera en ny version som stöder 5G New Radio. 

Core-nätet är idag ett datacenter med tillhörande mjukvara som styr radionätet, det vill säga basstationerna. Det avgör vem som får ringa, vilka tjänster det finns plus att det ser till att trafiken hamnar där den ska.

Den nya versionen av core-nätet känner igen en 5G-användare och har kapacitet att hantera de högre datatakter som 5G ger. Dessutom separeras kontroll- och användarplan. Kontrollplanet hanterar allt som har med styrningen av nätet att göra medan användarplanet innehåller data, det vill säga samtal och applikationer.

– Det som alla pratar om är att vi går från att ha haft core-nät på två, tre platser i ett land eller per operatör till att få många fler. I Sverige kommer operatörerna kanske att vilja ha runt tio stycken, säger Jan Häglund som är ansvarig för arkitekturen i de digitala delarna av nätet.

Det handlar om att styrningen måste flytta närmare användarna för att fördröjningarna ska hamna nedåt den utlovade millisekunden. Ett rimligt avstånd är upp till cirka 20 mil, sen blir fördröjningen för hög. Resultatet blir att datacentren sprids ut geografiskt och blir mindre.

– En annan drivkraft för att placera dem långt ute i näten är att man kan skapa ett nät i exempelvis en fabrik som är oberoende av resten. Det blir väldigt robust och säkert, säger Jan Häglund.

Tänkbara tillämpningar är att styra industrirobotar eller självkörande fordon. Den typen av tillämpningar är dock inget som Ericsson kommer att utveckla, utan ska komma från tredjepartsleverantörer eller operatörerna själva.