Mittuniversitetet monterar experimentell mätutrustning på Åreskutans topp. Den ska kunna varna för risk för isbildning på bland annat vindkraftverk.
Forskarna vill hitta en kostnadseffektiv teknik för att upptäcka de parametrar och villkor som orsakar isbildning på vindkraftverk, kraftledningar och vägar.
– Med hjälp av mättekniken skulle man tidigt kunna starta igång avisningssystemet i ett vindkraftverk – innan isen orsakar sämre produktion, skada på anläggningen eller blir en fara för allmänheten då isklumpar kan lossna, säger Staffan Rydblom, doktorand på Mittuniversitetets forskningscenter STC.
Omkring en tredjedel av världens vindkraftskapacitet finns i kalla klimat där isbildning på rotorblad är ett problem.
Prognoser för isbildning kräver kunskap om mängden atmosfäriskt vatten i form av underkylda droppar och deras storlek. Idag skattar man detta, eftersom det är svårt att mäta.
Den nya utrustningen mäter mikroskopiska vattendroppar, vindhastighet och temperatur. Mätmetoden är baserad på ett bildsystem med en högeffektiv LED som bakgrundsbelysning.
Mätdata ska samlas in under loppet av två månader och sedan återstår en tid av analys och bearbetning. Målet är att mätrustningen ska finnas på marknaden i framtiden.
Utrustningen har tagits fram av forskningscentet STC i samarbete med SMHI och Combitech och ingår i forskningsprojektet Smart (Smarta system och tjänster) som är ett treårigt IoT-forskningsprojekt vid Mittuniversitetet.
STC (Sensible Things that Communicate) utvecklar sensorbaserade IoT-system och -tjänster med fokus på smarta industrier, nästa generations mätsystem och funktionella ytor.
BILD: Staffan Rydblom på Åreskutans topp