Fönsterfilm som lagrar solenergi

En film som sätts på ett fönster och fångar upp solens energi för att senare släppa ut den i form av värme är vad forskare på Chalmers arbetar med. Teamet tror att steget till tillämpning är kort.

– Målet är att skapa en behaglig inomhusmiljö även när solen gassar som mest, utan att för den skull förbruka energi eller stänga in oss bakom persienner, säger Kasper Moth-Poulsen, som leder forskningen, i ett pressmeddelande

Hela idén är alltså att utnyttja den energi som kommer gratis till oss.

Energislukande molekyl

Den beskrivna molekylen ingår i ett koncept som Chalmersforskarna kallar för Most, kort för molecular solar thermal storage.

Tidigare har forskargruppen presenterat ett energisystem för hus baserat på samma molekyl. Där handlar det om att lagra solenergi under en längre tid, exempelvis från sommaren till vintern, och då använda energin för att värma upp ett helt hus.

Genom att även optimera molekylen för en fönsterfilm insåg forskarna att de kunde förkorta steget till tillämpning.

Nyckeln är en specialkonstruerad molekyl som kan fånga upp fotoner. När det sker ändrar den form – den isomeriseras.

När en film baserad på den speciella molekylen placeras på ett fönster är den gul eller orange innan den hunnit absorbera solenergi. När molekylen fångar upp solenergi och isomeriseras tappar den sin färg och blir transparent.

Så länge solen lyser på filmen fångar den upp energi. Det betyder alltså att mindre värme når in i rummet än då filmen inte sitter på fönstret. När solljuset sedan minskar framåt kvällen börjar värme avges från filmen. Molekylerna kan avge värme i upp till åtta timmar efter att solen gått ned, medan filmen successivt återtar sin gula nyans.

Just nu är forskningen inne i ett mycket spännande skede.

– Steget till att vår film blir tillämpad är så kort att det kan ske mycket snart, säger Kasper Moth-Poulsen.

Det som återstår är att öka koncentrationen av molekylen i filmen och samtidigt bibehålla filmens egenskaper, samt att få ned priset på molekylen.

– Flygplatser och kontorskomplex, exempelvis, skulle både kunna minska sin energiförbrukning och samtidigt skapa ett behagligare klimat med vår film, eftersom dagens uppvärmnings- och avkylningssystem ofta inte hänger med vid snabba temperaturskiften, menar Kasper Moth-Poulsen.

Forskningen har finansierats av Australian Research Council, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Den har även presenterats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Science (länk).